The Book of Lost Things

Jag svängde runt hyllan. Fortsatte mot utgången. Slängde nog en blick åt höger. Fortsatte rakt fram. Mitt undermedvetna stoppade mig. Där var något där. Jag backade. Tillbaka vid hyllan som jag bara passerat. Mycket riktigt, där var något som fångat några kvardratcentimeter av mitt synfält. En bastant mörkblå bok. Med dekorationer och titel i guldglänsande material. Den stod där bara för mig.

The Book of Lost Things.

Av John Connolly.

Titeln var som ett svar på ett av de senaste årens många mysterium. Det här var en bok för mig, jag var redan övertygad innan jag läste det korta referatet.

Nu när den fantasirika och välskrivna boken är utläst, vill jag inte återlämna den till biblioteket. Den hade platsat så bra i min egen bokhylla, inte minst utsidan av den. Det känns lite märkligt att den bara var där och att jag egentligen höll på att missa den.

Till min besvikelse är Connolly's övriga böcker polis-thrillers, vilka säkerligen är välskrivna och spännande. Men jag trodde i min enfald att jag skulle finna fler böcker om försvunna saker...

Kommentarer

Cattis sa…
Prova en av de övriga böckerna, kanske gillar du dem trots allt?

Känner igen det där att bli "kär" i en bok.

Ha en skön sommar,
önskar Cattis
Karin sa…
Den finns med på min att läsa lista!
Kanske får jag flytta den lite högre upp...
Matilda sa…
Cattis >> Ja det gör jag säkert :) Ska bara avverka den oändliga högen i bokhyllan som jag samlar på mig men aldrig läser...

Karin >> Tycker jag definitivt du ska göra! Hoppas du nu inte blir besviken bara...
vad handlar den om?
Matilda sa…
Walkingthecamera >> Jag är urusel på att ge en rättvis recension. Men den har mycket fantasi i sig och väver in klassiska sagor och barns övergång till vuxenlivet.