Den viktiga bloggen - ett microperspektiv
Jag känner mig tvingad att inflika något i den här omtalade "bloggdebatten" som tycks fokusera på bloggares existerande eller icke existerande inflytande och betydelse. I mina ögon tycks debatten mest kretsa på makronivå där det ifrågasätts om enskilda bloggare, eller den "stora" bloggvärlden verkligen har ett inflytande med makt att påverka. Ja och nej, skulle jag svara. Men jag tänker inte vidarutveckla svaret då det är inte denna nivå som är den intressanta.
Vänd ner blicken till micronivån istället så finner vi det socialiserande bloggandet. Ta den här bloggen som exempel. En uppskattning är att jag har ca 15-20 trogna läsare som ofta kommenterar, reflekterar och och filosoferar på den här bloggen. Samma personer vars bloggar jag ivrigt följer. Det har blivit en liten bloggkompiskrets där man hittar nya bloggkompisar genom att utforska bloggvännernas länklistor. Vi hejar på varandra, stöttar varandra, ger råd och tips, rättar fel och delar med oss av skratt.
Inspiration och stöd är två intressanta faktorer när det gäller bloggar, båda blir en del av ett identitetsbyggande. Just bloggar och identitet är något jag halkade in på när jag i min magisteruppsats studerade hur bloggare förhöll sig till ekologiska märken. Jag fann att det fanns ett tydligt intresse att visa upp att man är en stolt eko-konsument (under förutsättning att man är en medveten eko-konsument) genom att berätta om sina inköp, legitimera varorna och inte minst försöka övertyga andra om varför det är viktigt att handla ekologiskt. Denna diskussion är inte lika lämpad att ha runt middagsbordet varje kväll eller på fikarasten på jobb, som på sin blogg. Eko-bloggarna - som jag valt att kalla dem - anspelar på miljö och hållbarhet och är i mångt och mycket en identitetsblogg, där den egna identiteten skapas i samspel med andra bloggare av liknande åsikter. Ett mindre nätverk har skapats, där erfarenheter och råd delas mellan varandra.
Först nu kan vi vidga perspektivet något. Kan bloggen ha någon större betydelse utanför detta nätverk av bloggkompisar? Givetvis får inte alla tusentals bloggar 100.000 läsare i veckan. Men vissa lyckas. Och det är i detta ljus som Köpstopp är en blogg med makt. Bloggen började främst som ett personligt experiment att begränsa sin konsumtion av nyproducerade saker. Bloggen både inspirerade och upprörde läsare, fick uppmärksamhet i media och blev en bok. Även om köpstoppsåret är över så fortsätter Anki att resonera kring miljöfrågor, ekotrender och konsumtion. Bland andra svenska köpstoppssbloggar är Köpstopp oftast den största inspirationskällan till den nya (?) medvetna identiteten.
Alex Schulman har helt rätt i att min blogg är totalt meningslös, den har inget inflytande i samhället och den sätter definitift inte "agendan för de traditionella medierna." Men, på en micronivå hoppas jag att den skänker lite glädje och därmed en uns viktighet i mina läsares liv.
Vänd ner blicken till micronivån istället så finner vi det socialiserande bloggandet. Ta den här bloggen som exempel. En uppskattning är att jag har ca 15-20 trogna läsare som ofta kommenterar, reflekterar och och filosoferar på den här bloggen. Samma personer vars bloggar jag ivrigt följer. Det har blivit en liten bloggkompiskrets där man hittar nya bloggkompisar genom att utforska bloggvännernas länklistor. Vi hejar på varandra, stöttar varandra, ger råd och tips, rättar fel och delar med oss av skratt.
Inspiration och stöd är två intressanta faktorer när det gäller bloggar, båda blir en del av ett identitetsbyggande. Just bloggar och identitet är något jag halkade in på när jag i min magisteruppsats studerade hur bloggare förhöll sig till ekologiska märken. Jag fann att det fanns ett tydligt intresse att visa upp att man är en stolt eko-konsument (under förutsättning att man är en medveten eko-konsument) genom att berätta om sina inköp, legitimera varorna och inte minst försöka övertyga andra om varför det är viktigt att handla ekologiskt. Denna diskussion är inte lika lämpad att ha runt middagsbordet varje kväll eller på fikarasten på jobb, som på sin blogg. Eko-bloggarna - som jag valt att kalla dem - anspelar på miljö och hållbarhet och är i mångt och mycket en identitetsblogg, där den egna identiteten skapas i samspel med andra bloggare av liknande åsikter. Ett mindre nätverk har skapats, där erfarenheter och råd delas mellan varandra.
Först nu kan vi vidga perspektivet något. Kan bloggen ha någon större betydelse utanför detta nätverk av bloggkompisar? Givetvis får inte alla tusentals bloggar 100.000 läsare i veckan. Men vissa lyckas. Och det är i detta ljus som Köpstopp är en blogg med makt. Bloggen började främst som ett personligt experiment att begränsa sin konsumtion av nyproducerade saker. Bloggen både inspirerade och upprörde läsare, fick uppmärksamhet i media och blev en bok. Även om köpstoppsåret är över så fortsätter Anki att resonera kring miljöfrågor, ekotrender och konsumtion. Bland andra svenska köpstoppssbloggar är Köpstopp oftast den största inspirationskällan till den nya (?) medvetna identiteten.
Alex Schulman har helt rätt i att min blogg är totalt meningslös, den har inget inflytande i samhället och den sätter definitift inte "agendan för de traditionella medierna." Men, på en micronivå hoppas jag att den skänker lite glädje och därmed en uns viktighet i mina läsares liv.
Kommentarer
Det är kul att veta att det, förutom ens vänner, finns andra som tänker med ungefär samma logik som än själv liksom:).
/Sarisen
Nathalie >> Jodå, jag är engagerad i miljön :)
Cat >> Visst är det! Kul att du också tycker det :)
Joachim >> Jag tror att det finns en anledning till att man dras till en viss sorts bloggar, att de går att se i relation till vem man vill vara och vem man ser upp till. (inget jag kan styrka i nuläget dock) Sen finns det ju alltid de som läser andras bloggar bara för att ge elaka kommentarer, men frågan är om man ens kan kalla dessa personer för "läsare"
AnnCharlott >> Det är ytterst sällan det sker några stora exklusiva avslöjande på bloggare som förändrar nyhetsvärlde, därför är överdriften om detta väldigt absurd.
Sarisen >> Jag håller med, jag tycker att de stora kända och populära bloggarna sällan ger mig något. Sen struntar jag fullkomligt i vad folk har i sina gardrober, men vardagsreflektioner älskar jag :)
;)