Shopping och autenticitet

Var inne i en av mina favoritaffärer härrom dagen, Indiska. Halva min gardrob samt en hel del inredningsprylar är inköpta där. Insåg snabbt att modet just nu inte riktigt passar mig, det var mycket vitt, rosa och en hel del sprakande färger.

För tillfället läser jag en historiekurs där det diskuterats en hel del om hur bilden av medeltiden egentligen är en bild av hur vi vill att medeltiden ska se ut. Medan jag gick inne på Indiska insåg jag att hur fina saker affären än har så är det mesta inte särskilt indiskt (måhända att det mesta är tillverkat där). Det handlar snarare om hur vår bild av vad som är "indiskt" har införlivats i vår nordiska bild av mode och inredning. En brödkaveln får indisk touch genom sirade mönster på handtagen och en mörk bets. Ärmlösa och kortkorta klänningar i studentvitt får någon dekoration eller mönster på sig och *ta-da* det har blivit indiskt.

I programmet Landet Brunsås* diskuterade de hur vi anammat Tacos och TexMex och ser det som äkta mexikanskt trots att vi adopterat den amerikanska snabbmatsvarianten. Samma sak här. Vi ändrar om och lägger till för att passa in i våra vardagliga behov, eller ändrar om för att det ska passa in i den bild vi har av respektive fenomen. Vi har tydligen ett behov av att ha riddare i plåtdräkt som symboliserar medeltiden och indisk-inspirerade mönster på våra "indiska" kläder. Slutprodukten blir inte särskilt korrekt representativ, men den säljer. Det får mig att sluka riddarfilmer, käka tacos till middag och köpa inredning på Indiska.

Det är nästan så att jag skäms. Jag lurar mig att tro att jag får den äkta varan. Och ju mer jag tror att den är "äkta", ju mer äkta blir den...


*Det är nog första gången jag klarat av att se något med Haag och Schyffert. Frånsett det så gav programmet många intressanta infallsvinklar och tankevärda aspekter kring vår matkonsumtion och -tradition här i Sverige. "Matetnologi light" kan man nog beskriva det som.

Kommentarer

Karin sa…
Visst är det lättare att ta till sig andra kulturer när de fått en svensk förpackning...

Var för övrigt inte heller jätteförtjust i Indiskas vårkollektion - lite tråkigt, jag handlar också mycket där. =)
Tomas sa…
Kinamat är, tror jag, ett typexempel på samma sak. Har väldigt svårt att tro att kineserna mest av allt vräker i sig vårrullar och friterade räkor.

Sen tycker jag det är intressant att fundera över det motsatta, alltså vad andra länder tänker om Sverige. Tydligen finns det ju något som kallas "swedish massage", men jag kan inte riktigt förstå kopplingen att det skulle vara något svenskt över det?
cat sa…
Alla kulturer gör förmodligen likadant och så att säga anpassar företeelser och ting till att passa in i deras egna normer och kultur. Det är nog något i grunden mänskligt.
Sarisen sa…
Man skulle antagligen kunna kalla det överförsiktig kulturintegration.

Undrar hur Karl den 12e fick folk att äta kåldolmar - Var det brunsåsen som gjorde den svensk? -

Går detta att jämföra med att göra midsommarstången till ett kors istället för en fallos som kyrkan gjorde för att avhednifiera midsommarfirandet?
Eller seden att sätta Stjärna i toppen på julgranen för att man skall hitta att ge Jesus presenter, där man förr hängde sina blosdoffer under midvinterblotet?

Eller är jag ute och cyklar?
Maddis sa…
Intressant inlägg!
Tack för det! :o)
Matilda sa…
Karin >> När vi fått kontrollera dem lite...
Haha, vi har visst samma smak du och jag! :)

Tomas >> Absolut, svenskifierad kinamat är ett eget fenomen.
Intressant tanke det där med det svenska. Lite som att alla svenskar som förekom i äldre filmer var blonda sekreterare vid namn Greta. "The Swedish Girl" har blivit personifierad med den blonda tjejen med blå ögon och det speglar ju inte riktigt hur det ser ut i landet...

Cat >> Låter mycket troligt. Amerikanerna gör det, fransmännen och italienarna likaså. Dock är det sällan vi diskuterar hur nigerianerna gör det eller de som bor i honduras....

Sarisen >> Intressanta paralleller! Nu var ju kyrkans motiv något annorlunda, de arbetade aktivt för att nå sitt syfte. Frågan är om Indiskas styrelse har samma målsättning?

Madelene >> Tack själv :)