Etiketter

Att hoppa på karusellen?

Skynda på, skynda på
för nu ska karusellen gå!

Det där Facebook, det har verkligen förändrat hur folk umgås. Själv är jag inte medlem, lite av en princip sak Jag vill inte att folk ska kunna kolla upp mig och så föredrar jag att folk ringer hör hur det är med mig istället för att smygläsa om mig och veta allt om mig utan att vi pratats vid på länge. Det hela känns lite olustigt.

En suddig bild på den fina karusellen nedanför Sacre Coeur i Montemarte, Paris.

Men så har jag insett att tydligen finns man inte om man inte finns på Facebook. Man blir lite bortglömd för folk tar för givet att alla deras kompisar finns där. I normala fall hade jag väl inte brytt mig så mycket, men nu i sommar känns det ovanligt ensamt. De flesta av mina närmsta vänner jobbar mycket/är bortresta/bor på annan ort hela sommaren. Andra vänner tycks sköta den mesta kommunikationen via just Facebook. Sms, telefonsamtal och e-mail verkar hopplöst ute. Jag har hamnat i en social gråzon.

Frågan är om det är värt att svälja min stolthet och börja kommunicera på deras villkor? Eller ska jag sitta och sura ensam hela sommaren och hålla på mina principer?



Mysteriekategori:

Kommentarer

cat sa…
Min bror sa och tyckte precis som du om Facebook. Han skulle minsann aldrig gå med. Nu finns han där.
21 juni, 2010 21:15
AnnCharlott sa…
Jag är själv en ganska ivrig och positiv facebook-användare och jag tycker inte att det går ut över IRL-vänskapen. Det enda jag märker är att jag pratar mindre i telefon nu, att fler sådana kontakter har flyttat över till FB.
22 juni, 2010 09:39
Anja sa…
Jag har två kompisar som inte är med och i ärlighetens namn kan jag tycka att det är lite jobbigt. Om vi är ett par st som ska ses så är det så enkelt att bara skriva det i sin statusrad eller skapa en grupp där man bjuder alla samtidigt. Men de två ska man ringa/smsa till separat och ibland blir det tamigtusan jobbigt. Facebook is the shit för min del =) Try it, you're gonna love it, haha!
22 juni, 2010 12:00
Matilda sa…
Cat >> Aj aj aj, jag får lite dåliga vibbar. Lite Star Trek-aktigt: "We are borg, we are going to assimilate you. Resistance is futile."

AnnCharlotte >> Lägre telefonräkningar är alltid ett plus :)

Anja >> Det är lite så jag känner det, att jag är den där "jobbiga" vännen som gör allt omständigt.

Är det INGEN som har något negativt att säga om Facebook och som kan stötta mig i kampen att behålla min stolthet?
22 juni, 2010 19:45
Anonym sa…
Stackars gamla mamma funderar också på att gå med. Är också egentligen emot....men så är det det här med att vara synlig om man vill hitta nya jobb....och i min branch verkar det vara ett måste...
Men å andra sidan var jag ju emot mobiltelefonerna också. Nu har jag två. Nej, tre om man räknar föreningens. Och så sa jag att jag aldrig skulle använda bron. Men det är ju enda sättet att komma till Kastrup nuförtiden, så det fick jag också ge mig på. Alltså ge mig. Inte på. Ibland gör man val som man får tänka om. Och tänk om... Och man kan ju alltid gå ur...Det måste väl finnas en ångra-knapp? Eller?
22 juni, 2010 22:26
Fredrik Gustafsson sa…
men kom ihåg att facebook vet inget om dig som du inte själv lägger upp på där. du kan vara medlem utan att ha några bilder, utan att skriva vad du gör, utan att skriva dina kontaktuppgifter. bara använda det som en e-post tjänst, vilken som helst, fast med olika bonusar, som att du kan se mina bilder från mina resor. men ingen kan smygläsa om dig och ingen får veta mer än dom redan vet. du kan till och med vara medlem under hemligt namn. jag testade det en gång, och hade en bild på en blomma som profilbild, och det gick bra det också. fast det är ju lite onödigt.
24 juni, 2010 02:29
cat sa…
Glad midsommar!
Kan tillägga att min bror verkar vara nöjd med sin facebooknärvaro.
24 juni, 2010 10:52
Karin sa…
Jag gav själv upp efter ett tag. Tröttnade på att aldrig bli bjuden på fester och liknande...

Men stå på dig så länge du kan!
26 juni, 2010 13:32
Matilda sa…
Anonym >> Man får ju hoppas att det finns en ånger-knapp...

Fredrik >> Hm... får väl ta och inspektera detaljerna lite noggrannare. Ett stort plus är ju att kunna följa dina äventyr! :)

Cat >> Förmodar att det handlar om att vänja sig, och sen är man snabbt som "alla andra"...

Karin >> Har också tröttnat på att vara utanför. Börjar bli riktigt ensamt här hemma på helgerna nu :(
27 juni, 2010 18:24
Skicka en kommentar