Bröllopsyra

Var på bröllop nu i helgen, ett väldigt fint men påkostat sådant. Bruden och brudgummen var väldigt unga vilket inte gör att man själv känner sig hemskt gammal, utan också väcker frågor om evig kärlek verkligen existerar numera.

Äktenskapet som institution är jag nog lite skeptisk till, men samtidigt kan jag tycka att bröllop är ett fantastiskt tillfälle att samla alla nära och kära och skapa en dag full av minnen. Jag kunde dock inte låta bli att fundera över hur mycket där bröllopet verkligen kostade, något som säkert är hemskt ofint av mig. Jag misstänker att strävan efter perfektion leder till en saftig nota, och medan vissa vill ha en enkel bröllopsdag så vill andra ha en mer lyxigare variant, något som givetvis är upp till var och en att bestämma. Här i Storbritannien verkar det också fortfarande vara brudens föräldrar som står för en stor del av notan, något som känns väldigt verklighetsfrämmande för mig. Det känns som att i Sverige gifter sig folk när de är lite äldre och har en stadig inkomst och därför betalar kalaset själva. Kanske är man då också mer medveten om kostnader och väljer att spara pengar för att lägga på hus och resor istället. Men vad vet jag, det lär dröja länge (eller kanske till och med aldrig) innan jag får planera bröllop... ;)

Vidare kan jag inte låta bli att fundera över brittiska kvinnors förkärlek till hattar vid tillställningar som dessa.