Veckans föremål: 14. Pass
För en timme sedan låg min stressnivå något över det normala. Jag letade febrilt efter mitt pass. Det var inte på mitt vanliga gömställe, inte heller var det bland jobbpapperna. Det fanns inte i väskan. Inte i soppåsen (man ska aldrig utesluta något!). Däremot hittade jag ett kreditkort jag varit av med (spärrat sedan länge) och en hel bunt papper som kunde gå till återvinningen. Paniken bröt aldrig ut men jag blev något orolig över möjligheten att jag skulle ha tappat det på arbetsförmedlingen. Men då skulle väl någon ha lämnat in det, eller? Och så började jag fundera över hur snabbt jag skulle kunna få ett ersättningspass. Jag ska om ett tag åka till Sverige och då UK inte tillhör Schengenområdet kan jag inte använda mitt ID-kort i passkontrollen.
Nåväl, det löste sig. Det låg i scannern, av alla ställen Jag vet inte ifall det är särskilt lämpligt att scanna eller kopiera identifikationshandlingar men de gör det här i UK ganska frekvent. Jag tänker mig passet som en extremt privat handling. En handling som styrker min identitet, visar att jag är medborgare i ett land och har den mänskliga rättigheten att förflytta mig (mer eller mindre) fritt över imaginära och politiskt skapade gränser. Utan pass kommer jag inte någonstans (utanför Schengen) och utan en visa-stämpel kommer jag inte in i vissa länder. Andra är inte lika lyckligt lottade. Människor som flytt och/eller berövats sina identitetshandlingar får det svårt att ta sig in i ett nytt land och försöka styrka vem de är. Utan ett pass kan de potentiellt vara vem som helst, deras egen utsago kan bli misstrodd. En liten liten bok kan alltså vara väldigt mäktig då den ger dig en identitet samt kan tillåta eller neka inträde i ett land.
Det är ganska lustigt att passet har så många sidor i sig. Stannar man inom Schengen så tittar ju ingen på passet och det är sällan jag får en stämpel. Alla sidor är blanka utom sida 9 och 11 (Canada 2005 och Canada 2007). Jag vill minnas att jag också besökt Estland, Lettland, Litauen, Frankrike, Norge, Danmark, Tyskland och Irland under dess giltighetstid. Numera går det inte att få pass giltiga i tio år (som detta är) och jag kan förstå varför. Under en tioårsperiod hinner man ju förändras väldigt mycket. Förutom oändliga skiften i hårfärg och frisyr så tillkommer och bortfaller piercingar, tatueringar, rynkor, födelsemärken och ärr. På det viset visar inte passet vem jag egentligen är som person, den visar bara mina rättigheter.
Nåväl, det löste sig. Det låg i scannern, av alla ställen Jag vet inte ifall det är särskilt lämpligt att scanna eller kopiera identifikationshandlingar men de gör det här i UK ganska frekvent. Jag tänker mig passet som en extremt privat handling. En handling som styrker min identitet, visar att jag är medborgare i ett land och har den mänskliga rättigheten att förflytta mig (mer eller mindre) fritt över imaginära och politiskt skapade gränser. Utan pass kommer jag inte någonstans (utanför Schengen) och utan en visa-stämpel kommer jag inte in i vissa länder. Andra är inte lika lyckligt lottade. Människor som flytt och/eller berövats sina identitetshandlingar får det svårt att ta sig in i ett nytt land och försöka styrka vem de är. Utan ett pass kan de potentiellt vara vem som helst, deras egen utsago kan bli misstrodd. En liten liten bok kan alltså vara väldigt mäktig då den ger dig en identitet samt kan tillåta eller neka inträde i ett land.
Det är ganska lustigt att passet har så många sidor i sig. Stannar man inom Schengen så tittar ju ingen på passet och det är sällan jag får en stämpel. Alla sidor är blanka utom sida 9 och 11 (Canada 2005 och Canada 2007). Jag vill minnas att jag också besökt Estland, Lettland, Litauen, Frankrike, Norge, Danmark, Tyskland och Irland under dess giltighetstid. Numera går det inte att få pass giltiga i tio år (som detta är) och jag kan förstå varför. Under en tioårsperiod hinner man ju förändras väldigt mycket. Förutom oändliga skiften i hårfärg och frisyr så tillkommer och bortfaller piercingar, tatueringar, rynkor, födelsemärken och ärr. På det viset visar inte passet vem jag egentligen är som person, den visar bara mina rättigheter.
Kommentarer
Cat >> Hu ja! Busskort, nycklar, passerkort till jobbet, kalender... Oftast saker vi använder varje dag, så det är ett litet mysterium hur de sakerna bara kan få för sig att "försvinna".