Veckans föremål: 20. Klockradio

Vad hände med tekniska kvalitetsföremål som tuffade på i tio-tjugo-femtio år? Mycket i dagens "slit och släng"-samhälle tycks vara konstruerat så att det måste ersättas efter endast något år för att de gått sönder (och kostar mer att laga än att ersättas med nytt) eller för att de är omoderna.

Den här klockradion av märket Philips har varit med i år och dagar. Åtminstone två decennium (designen är lite tidlös) då jag kan minnas att jag lyssnade på på barnradion eller julkalendern på mornarna innan jag gick upp för att äta frukost och bege mig till skolan. Varje kväll snurrades den runda taggiga plastskivan runt uret för att ställa in alarmet som markeras med en orange liten prick på urtavlan.

Gradvis har den dock slutat fungera. De senaste tio åren har radioantennen har gått av, lyset har slutat att fungera och alarmfunktionen är icke tillförlitlig. Men själva klockan tickar tappert på. Förvisso på uppladdningsbara batterier för om den någonsin gått på el så har adaptern försvunnit i någon flytt.

Jag gillar att ha klockor synliga i ett rum så att jag vet vad tiden är (kanske lite av ett kontrollbehov) utan att behöva kolla på mobilklockan hela tiden. Problemet med denna klocka är att den inte sitter vackert på en vägg utan samlar damm och tar plats. Och eftersom de flesta funktioner som gör den en klockradio inte längre fungerar som de ska så är det nog dags att hitta en ersättare till sovrumsklockan. Och tyvärr kommer den nog få gå till teknikskroten eftersom det kan bli svårt att hitta någon som är villig att ta över den i befintligt skick.