Sångtextanalys del II: Ännu glöder solen

Ända sedan Vandraren kom 1994 har jag gillat Nordman. Ja, jag lyssnar fortfarande på dem, det är väl bara att erkänna. Egentligen är det de två första albumen som jag lyssnar på, de senare innehåller guldkorn men något saknas. Jag var ganska ung när bandet (en gång för alla, det är Håkan Hemlin och Mats Wester) slog igenom och likt många band jag lyssnade på så var låtarna allt annat än barnvänliga. Fast jag förstod ju inte vad de handlade om. Som Ännu glöder solen, vad handlar den egentligen om?

Synopsis: Vers ett beskriver situationen. Solen lyser röd på himlen och den tycks ha förvandlat personen med röda läppar som sångens huvudroll tycks vara förtjust i. Kärestan (det förefaller troligast att det är en kvinna) verkar vara lite blyg och huvudpersonen verkar lite osäker på hur denne ska nå fram med sina känslor. So far, så good.

Enter vers 2:

"Och om jag skulle dö nu
så drunknar jag i dig
så naken som jag föddes
-ger jag mitt liv till dig"

Här börjar det bli lite förvirrat. Helt plötsligt verkar åtminstone en part vara naken och "drunknar" i den andra. Det där med att ge sitt liv kan tolkas som att det ges i form av en bebis. Givetvis kan det handla om en oskyldig drunkning i den andres ögon. Följande rader berättar om en annalkande stormig natt och att det är bäst att hon håller sig nära honom. Med den första tolkningen sätts refrängen i ett helt annat ljus:

"Och släng då det som döljer dig
och låt mig komma in
din mun är röd, så öppna den
-men fråga ingenting
Och blir du rädd -så blunda hårt
jag bär dig om du vill
för ditt är ditt, men vårt är vårt
och tiden den står still"

Släng det som döljer henne? Hennes kläder? Så att han kan få komma "in". Är hon rädd för honom, det som håller på att hända eller bara stormen? Eller är det rädslan för den röda solen?

"Du tvekar när du ser mig
men kroppen blev min sköld
och varje ärr är kärlek till mitt liv
Du tror att jag är farlig
men se på mig igen
-jag skänker dig det liv som brinner än"

Vers tre gör mig konfunderad igen. För de verkar inte ha hunnit så långt som att krama varandra. Kvinnan tycks vara osäker på den ärrade mannen vilket indikerar att det här kanske till och med är första gången de ses, eller åtminstone första gången hon ser honom utan tröja på. Fjärde versen öppnar för en tolkning om att han är lugnet i stormen och ska skydda henne, åtminstone så länge han lever (kanske är han dödssjuk?), och om hon vill:

"Och jag ska hålla i dig
-men bara om du vill
jag tar dig genom vindarna
så länge jag finns till"

För att få ro i mitt sinne väljer jag att tolka låten handlar om en kommande natt med orkanvindar som riskerar ta huvudrollsinnehavarens liv. Men "ännu glöder solen och ännu finns det liv" och därför gäller det att fånga dagen och förklara sin kärlek till denna främmande kvinna med röda läppar.