IN/UT maj

+ 2 klänningar (loppis)
+ 1 skjorta (loppis)
+ 1 kofta (loppis)
+ 1 ugnsform (loppis)
+ 1 kakburk i plåt (loppis)
+ 1 läsplatta samt 1 USB-kabel
+ 1 skydd för läsplatta (kompensationsgåva från butiken)
+ 1 reklammagnet (utskick)
+ 1 reklamgem (utskick)
+ 1 bag (från en koferens)
+ 1 ID-kort
+ 1 bok (gåva)
+ 1 anteckningsbok för recept

- 1 läsplatta samt 1 USB-kabel (sönder, återköp)
- 1 par jeans (sönder, gåva till återvinningsprojekt)
- 1 reklamgem (värdelöst, sopor)

Summa: +12

Läsplattan försvann egentligen ut i februari sedan dess har jag väntat på att få den lagad. Det gick visst inte. Efter en lång väntan fick jag pengarna tillbaka och då valde jag att uppgradera. Tänkte få lite ordning på alla recepthögar och lappar och införskaffade en stor skrivbok som ser ut som en bok för trollformler.

Det blev en del loppisfynd i maj. De två klänningarna var riktiga fynd och har redan använts. Den ena kostade bara en tjuga och den andra gick för sextio kronor på grund av en fläck som man inte ser särskilt tydligt. Har efter många många år kommit över det här med secondhand-kläder. När jag var yngre och levde med en ganska begränsad ekonomi blev det mycket begagnat och kläder som cirkulerade i bekantskapskretsen. Fina kläder var det förstås, men det var någon slags skam som följde med upp rätt långt upp i åldern även om jag i princip inte såg något fel med det. Prylar och böcker har jag aldrig haft något problem med att hitta på loppis, men kläder var något som var svårare. Numera jobbar jag själv som volontär i en secondhandbutik och vi får in jättemycket fina och ibland till och med helt oanvända kläder. Vi tröttnar visst så snabbt på modet eller gör ogenomtänkta köp av plagg som är fina men aldrig kommer till användning av olika anledningar.

Det är intressant att skammen som är kopplad till att vara ekonomiskt underprivilegierad innebär en vinst för jordens resurser.