Att kryssa över haven

6 av de 7 dagar* som jag var i Sydney låg det sådana här enorma kryssningsfartyg vid Circular Quay. Första dagarna tänkte jag "åh vilket fantastiskt sätt att resa och se världen". De efterföljande dagarna började jag reflektera över deras påverkan på havsmiljön. Om lyxkonsumtionen, både ombord och troligen på de orter som kryssningen sammanbinder. Och om antalet kryssningsfartyg runt om i världen. Om all den mat som konsumeras ombord. Det borde ju vara som att bo på ett flytande hotell med stora bufféer och daglig städning.

Lite googling och man finner dystra artiklar om avloppsvatten som dumpa(t)s ner i havet av kryssningsfartyg. Inte så trevligt nej.

Det som skiljer sig färjor med kryssningsfartyg är visst att de senare saknar bildäck. Och att resenärerna reser i nöjes skull. Själv har jag tagit "kryssat" till Oslo två gånger, vilket var spännande. Det jag minns mest är den vackra fjorden på morgonen och den enorma frukostbuffén där man åt alldeles för mycket. Trevligt, men också väldigt nära inpå en massa andra folk. Inget jag skulle göra varje år med andra ord, men jag kan förstå tjusningen.

I övrigt är jag nyfiken på hur det blir med jetlagen när man reser på ett fartyg runt jorden. Anpassar man sig sakta varje dag? Eller är ens tidsrytm konstant ur led?

Det här blev ett något hattigt inlägg utan en riktig poäng eller ett väl definierat mysterium. Kanske går det lite hand i hand med observationen som Karin på Onytt gjorde nyligen, hur resor främjar shopping.

*6 av 7 dagar regnade det dessutom, åtminstone delar av dagen. Så att ni inte tror att jag hade det alltför glassigt.