Sångtextanalys del VII: Kung av sand

Det förvånade mig att jag fann ett behov av att undersöka en Gyllene Tider-låt närmare. Per Gessle och kompani brukar ha väldigt tydliga sånger och jag har aldrig ifrågasatt vad som sjungs i Gå och fiska eller Billy, det är är små berättelser som går att följa. Referenser till sommarmånader, hallåor på tv och att någon sitter på en sten vid en sjö i en skog är igenkännbara. Det går förstås att fundera över ifall bandet förgyllt den svenska sommaren något för mycket, det verkar ju alltid vara så varmt och soligt.

Så hörde jag Kung av sand igen och började undra ifall det inte är så att Halmstadsgruppen stoppat in lite mystik i låten ändå. Det enda raderna i låten som jag kunde var refrängen "Här kommer kung av sand - här kommer kungen av ingenting alls." Och de stroferna upprepas i "all oändlighet". Men vad är en kung av sand? Jag tänker att om man är en sandregent så borde man vara väldigt rik med tanke på alla sandkorn som finns, under förutsättning att det inte sker erosion på stranden man regerar över. Förvisso, som de sjunger, är man då kung över ingenting men det kan ju vara väldigt befriande, att bara vara ansvarig för sig själv.

Men så får jag en aning att det är alldeles för sagoboksaktigt för att komma från Gessle och co. Kanske handlar det snarare om en person utan substans som inte är värd något eftersom den bara är kung över sand och inte över en mer värdefull resurs som olja eller koppar. Eftersom det här bara är spekulationer så är det bäst att vi letar fram texten och tar det från början:

"Hör du sången dom spelar på radion
varje ord verkar handla om dig
Hur du knackade på mitt i sommar'n
men kom aldrig mer igen"

Inledningen kan handla om en sommarflört, en sommarkatt eller en brevbärarvikarie. Låten är något nedstämd så man kan förmoda att vem det än var som knackade på lämnade ett intryck och att det fanns en förhoppning från den på andra sidan dörren att det skulle bli fler påknackningar. Vi hastar vidare:

"Såg en mås cirkulera vid hamnen
som om han letade efter en vän
Samma morgon det regna' på stranden
där jag gick ensam igen"

Här ser vi en liknelse till ensamhet. Även om jag nog mest associerar en cirkulerande mås till fisk i havet. Sen följer refrängen. Och då börjar jag få en känsla av att det här är ännu en sång om kärlek. Alltså, om en ensam strandvandrare som mist sin sommarflört (som faktiskt skulle kunna vara en brevbärarvikarie) och därför känner sig ur gängorna eftersom han förlorat något och inte längre ses som någon av andra. Han blev störtad från kärlekstronen och får nu bara regera över det obetydliga. Låt oss för säkerhets skull kolla av med sista versen:

"Såg en ande, hon vandra' vid vattnet
Hennes fotsteg försvann i en vind
När jag vaknade upp under himlen
kände jag värmen av din kind"

Här blev det för en stund extra spännande när det introducerades en sagofigur, en ande. Men det var visst bara en dröm. I övrigt så känns det som allegori av att sakna sin förlorade kärlek.

Jag är faktiskt lite besviken att det här är en kärlekssång. Jag hade mycket hellre vilja veta mer om Kung av Sand, regenten över landet med sandkorn, sanddynor, sandstränder och sandstormar. Jag kan inte låta bli att tänka på Enid Blytons Five Children and It. Kung av sand kunde ha varit en mystisk varelse som ruvade under stranden och som hade oanade talanger.

Kanske har du en annan tolkning?

Kommentarer