Hur man (inte) får långt hår

Från frisörstolen.

Till frisören går jag för att klippa bort all risigt som tycks uppstå nere vid de kluvna hårtopparna. Anledningen - tror jag - är för att jag lärt mig att man inte ska ha slitigt hår. Det ska vara fint och slätt. Och så gör jag det för att jag tror att håret ska bli längre.

Alltså nä. Håret blir inte längre av att jag går till frisören. Snarare kortare. Håret klipps liksom av och jag får inga hårförlängningar. Men jag tycks intala mig själv att håret kommer bli längre om jag klipper mig. Det försöker frisörerna också intala mig, när de inte gör reklam* för någon ny hårvårdsprodukt där någon Hollywood-kändis är delägare. De säger att om jag klipper mig oftare så kommer håret bli längre. Jag går på det här gång på gång. Det spelar inte någon roll ifall jag klipper mig varannan månad, var fjärde månad eller en gång om året. De klipper ändå av exakt lika mycket hår som hunnit växa ut sedan senaste klippningen.

Så nä. Mitt hår blir aldrig längre för att jag går till frisören. Det blir bara kortare. Hur man får långt hår är således ett mysterium för mig.

*Idag lärde jag mig att PhD inte alls är en akademisk titel för någon som doktorerat utan helt enkelt står för "perfekt hair day". I alla fall enligt Jennifer Aniston. Hon kanske har doktorerat på det här ämnet, vad vet jag.