Funderingar om service och kundbemötande
Serviceyrket må ha förändrats ordentligt i den digitala tidsåldern. Förståelsen hur service "bör" levereras tycks falla i glömska eller gravt omdefinieras. Idag talas det i vissa branscher istället om värdskap istället för kundbemötande. Jag har själv sedan övre tonåren arbetat i roller med service och kundbemötande och tycker mig se skillnader. I synnerhet när jag jämför kundbemötandet hemma med service-nivån i Canada som i min erfarenhet är väldigt hög och otroligt vänlig, eller med den brittiska korrekta artigheten. Samtidigt ersätts fler servicejobb ersätts med självadministrativa system. Du kan självscanna din matkasse i mataffären och ditt boardingkort vid gaten. Internet erbjuder möjligheter till jämförelse av priser och tjänster samt digitala shoppar med fri bytesrätt via post som gör att du kan minska din muntliga kommunikation med främlingar till ett minimum. (Viss överdrift så klart.)
Och jag vänjer mig. Vänjer mig att klara mig själv, vänjer mig vid att utföra uppgifter som någon annan tidigare fick betalt för att göra. Använder internet för att söka information istället för att ringa någon med expertkunskap. Shoppar på nätet istället för att gå till en butik. Samtidigt som jag hellre lastar upp varorna på det vanliga kassabandet med en riktig kassör, men ändå oftast bara är förmögen till småprat i stil med "hej" och "tack". Samtidigt som jag tycker att de här restaurangerna där jag ska sköta allt via en app i telefonen istället för att prata med en kypare, känns lite främmande.
Jag vänjer mig så pass mycket att jag ibland undrar vilka privatpersoner som anlitar en resebyrå eller ifall turistbyråer kommer ha en framtid när så mycket information finns på nätet. Kan de ens vara ekonomiskt lönsamma?
Men så dyker ändå de där situationerna upp när serviceyrkena blir ovärderliga för mig. Som när jag skulle köpa ny tvättmaskin och helt enkelt inte kunde engagera mig i att spendera timmar att surfa runt efter rätt modell utan angav mina önskemål till vitvaruspecialisten som pekade ut några alternativ. Det visade sig senare att en vän hade köpt en motsvarande modell och hennes pojkvän hade gjort noggranna internet-undersökningar för att komma fram till samma inköpsbeslut. Eller som tidigare i sommar när jag med extremt kort varsel behövde få tag i en resebiljett (ni vet de där tillfällena när man inser att det här är sista gången jag kommer få se en viss person i livet). Jag orkade helt enkelt inte att med stressad hjärna sitta och hitta rätt flygförbindelser på olika suspekta bokningssidor på nätet. Jag gick in till en resebyrå en lördag och sa "jag behöver åka hit, helst nästa vecka" varpå kundchefen gav perfekt bemötande och service.
Flera servicejobb (t.ex. inom butiks- och restaurangbranschen) tycks idag vara genomfarts jobb för personer på väg någon annanstans. Ett tillfälligt jobb utan större krav på tidigare erfarenhet av kundbemötande. Många gör givetvis ett bra jobb, eller så bra de kan uppbringa entusiasm utifrån lön och arbetsvillkor. Men så inträffar de tillfällena när man träffar personer som genuint älskar sitt jobb och sina kunder (minns än idag kvinnan i post-disken i mataffären där hämtade och skickade brev under femårs tid, hon var alltid lika glad och trevlig). Och det är då jag värderar personlig service högst.
Och jag vänjer mig. Vänjer mig att klara mig själv, vänjer mig vid att utföra uppgifter som någon annan tidigare fick betalt för att göra. Använder internet för att söka information istället för att ringa någon med expertkunskap. Shoppar på nätet istället för att gå till en butik. Samtidigt som jag hellre lastar upp varorna på det vanliga kassabandet med en riktig kassör, men ändå oftast bara är förmögen till småprat i stil med "hej" och "tack". Samtidigt som jag tycker att de här restaurangerna där jag ska sköta allt via en app i telefonen istället för att prata med en kypare, känns lite främmande.
Jag vänjer mig så pass mycket att jag ibland undrar vilka privatpersoner som anlitar en resebyrå eller ifall turistbyråer kommer ha en framtid när så mycket information finns på nätet. Kan de ens vara ekonomiskt lönsamma?
Men så dyker ändå de där situationerna upp när serviceyrkena blir ovärderliga för mig. Som när jag skulle köpa ny tvättmaskin och helt enkelt inte kunde engagera mig i att spendera timmar att surfa runt efter rätt modell utan angav mina önskemål till vitvaruspecialisten som pekade ut några alternativ. Det visade sig senare att en vän hade köpt en motsvarande modell och hennes pojkvän hade gjort noggranna internet-undersökningar för att komma fram till samma inköpsbeslut. Eller som tidigare i sommar när jag med extremt kort varsel behövde få tag i en resebiljett (ni vet de där tillfällena när man inser att det här är sista gången jag kommer få se en viss person i livet). Jag orkade helt enkelt inte att med stressad hjärna sitta och hitta rätt flygförbindelser på olika suspekta bokningssidor på nätet. Jag gick in till en resebyrå en lördag och sa "jag behöver åka hit, helst nästa vecka" varpå kundchefen gav perfekt bemötande och service.
Flera servicejobb (t.ex. inom butiks- och restaurangbranschen) tycks idag vara genomfarts jobb för personer på väg någon annanstans. Ett tillfälligt jobb utan större krav på tidigare erfarenhet av kundbemötande. Många gör givetvis ett bra jobb, eller så bra de kan uppbringa entusiasm utifrån lön och arbetsvillkor. Men så inträffar de tillfällena när man träffar personer som genuint älskar sitt jobb och sina kunder (minns än idag kvinnan i post-disken i mataffären där hämtade och skickade brev under femårs tid, hon var alltid lika glad och trevlig). Och det är då jag värderar personlig service högst.
Kommentarer