Den pålitliga anslagstavlan

Runt oss i stadsmiljön finns de, anslagen pockar på uppmärksamhet eller försöker få oss att stanna till när vi passerar. Ibland tapetserar de husfasader och långa staket. Då ofta som planscher för hyperkändisar som spelar någon form av elektronisk musik som är riktade till en målgrupp som kanske inte ens erfarit skollektioner med diabilder på den Egyptiska civilisationerna eller OH-blad med Europas geografi. I andra sammanhang är de reklampelare som påminner oss om att den där stora matkedjan som framställer sig som billig och miljösmart fortfarande finns. Men där, bland alla anslag, i blickfånget ovanför flödet som scrollas förbi på mobilskärmen, står den, den trogna anslagstavlan på sina två ben (eller uppskruvad på en vägg). Den står oftast på stan eller mitt i byn, i biblioteket eller i mataffären. Den berättar om kommande gudstjänster, om loppisen, om studiecirkeln, och inte minst om den bortsprungne katten vars öde förblir okänt för den utomstående betraktaren.

Finsk anslagstavla.

Trots att de flesta verksamheter - från närmsta matbutik och den ideella föreningen till bokförlaget - kommunicerar via sociala medier, digitala nyhetsbrev och animerade annonser så lever anslagstavlan kvar. Ett pappersanslag, handskriven eller datorproducerad med fet rubrik i Arial storlek 42, uppsatt med individuella häftstift eller en häftpistol. Kanske med en illustrerande clipart-bild. Som informerar om loppisar, forskningsstudier och dans på logen (eller åtminstone dansbandskväll). Utan anslagstavlan hade jag - och säkert många med mig som inte använder "fejan" och "insta" - troligen missat lokalsamhällets sociala uppdateringar. Jag tror faktiskt att jag till och med vill placera anslagstavlan inom kategorin "svenska institutioner" (tillsammans med bl.a. limpsmörgåsen och hälsans stig).

För några år sedan engagerade forskare vid Göteborgs universitet skolbarn att dokumentera landets anslagstavlor. Ett spännande sätt att samla in material, tyckte jag redan då men glömde så klart bort att kolla upp resultaten som nu faktiskt resulterat i både vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer (se nedan). Deras resultat visar att föreningar är bland de som stod bakom flest anslag på anslagstavlorna. De vanligaste anslagen är inbjudningar till t.ex. föredrag, möten, konserter etc, men också  köp och sälj av en tjänst eller vara är vanligt förekommande. Forskarna drar slutsatsen att anslagstavlan är högst levande, de må vara föränderliga men kompletterar och fyller andra funktioner än de digitala kanalerna. De fysiska anslagen lyfter det lokala och kan frammana spontana interaktioner, vilket jag finner väldigt intressant. För det är nog så att kunskapen om min lokala värld vidgas lite när jag får syn på något nytt på tavlan.

Läs mer om studien i t.ex. För anslagstavlan i tiden: Vad händer på svenska anslagstavlor? (Nord, Järlehed & Kullenberg 2019), Slutrapport Anslagstavlan - Forskarfredags massexperiment 2016 (Björkvall m.fl. 2017) samt What are analog bulletin boards used for today? (Kullenberg m.fl. 2018).