Historisk mat på moderna fat: Stekta rödspottor (1930)

Rödspottor? Läste du verkligen rätt? Jajamensan, det gjorde du. Givetvis avses rödspätta, och varför kan du läsa längre ner.

Stekta rödspottor

Stekta rödspottor, eller i det här fallet stillahavsspottor.

1 kg (orensad) rödspottor eller t.ex. sjötunga, färsk sill, vitling, gädda (jag använde stillahavsspätta)
1/2 msk salt
1 dl vetemjöl
50 gram margarin (jag använde smör)
2 msk hackad persilja
3 tsk citronsaft

Observera att kilomängden fisk är baserad på orensad fisk, men det går såklart att använda färdiga filéer, vilket jag gjorde. Jag tror att saltet är till för just beredningen av hel fisk, men instruktionerna är lite luddiga. Det står nämligen att man ska förbereda fisken enligt förgående recept, men då förgående recept råkar vara på "färserad gädda" så jag tror inte de instruktionerna stämmer helt.

Mjölpanering.

Fisken doppas i vetemjöl. Hälften av margarinet bryns i en panna. Fisken steks "vackert gyllenbrun" på båda sidor därefter läggs den upp på ett fat.

Stekning.

Smält resten av margarinet, låt persiljan steka i fettet "ett ögonblick" och tillsätt citronsaft. Häll över blandningen över fisken.

Här serverat med kokt potatis, riven morot och lite sallad.

Omdöme och förbättringspotential: Det här var lätt att tillaga och gott att äta. Sambon vill betona att det ska vara salt på fisken (vilket jag menar är en smakfråga). Smörblandningen gav fisken en fin smak. Vi åt med potatis men det går lika bra att servera med havreris, matvete eller dylikt. Servera med lite sallad och kanske en skvätt extra citron.

Reflektion: Ja varför kallas det då rödspotta? Själv har jag levt i villfarelsen att spätta är en slags fiskart, men så verkar det inte vara. Enligt en artikel i DN från 1995 handlar det om att i äldre svenska så var spätta och spott synonymer för fläck. Det handlar alltså om att fisken är fläckig, något som gett dess namn. Tänk vad jag lär mig med detta hobby-projekt!

* * *

Receptet kommer från Kooperativa förbundets kokbok: Olika sätt att tillaga KF:s produkter av Ingeborg Schager (1930, första upplagan sannolikt från 1929). I upplagan jag har konstateras det att den utgivits i 800 000 exemplar vilket tolkas som "bevis på att den uppskattas av landets husmödrar". I inledningen nämns att 400 000 svenska hushåll (ca en fjärdedel) anslutit sig till en kooperativ förening. Dessa recept har med andra ord sannolikt lästs och lagats av många. 

Ingeborg Schager benämns som föreståndarinna vid Statens Skolköksseminarium. För den som är nyfiken på Schager rekommenderas en artikel i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon av Gustav Berry. Hon lär ha varit en av de första skolkökslärarinnorna som utbildades i landet (1890). Hon arbetade även vid Skolöverstyrelsen och erhöll även den kungliga medaljen Illis quorum för det arbete hon gjort för skolköksundervisningen.

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.