Historisk mat på moderna fat: Husförhörskaka (1959)

Detta recept har ingen definitivt tidsangivelse. Receptet är hämtat från en bok som efter ett upprop till husmödrar i Byahornet, en skånsk hembygdstidning, sammanställt recept från "mormors tid". Det är insänt av signaturen "S. N." i Vallby-Salarp, som dessutom tycks ha skickat in recept på "en nätt kaka" och och "Tysk körsbärskaka". Många av recepten i boken (som långt ifrån bara består av sötebröd) är ganska kortfattade och svåra att följa. Jag misstänkte att just denna skulle bli som en sockerkaka, men receptet är inte riktigt som jag är van att göra sockerkaka

Husförhörskaka

Husförhörskaka med blåbärssylt.

6 ägg
375 gram (ca 6 1/4 dl) mjöl
500 gram (ca 5,5 dl) socker
120 gram smör
Rivet citronskal

Separera äggulor från äggvitor. Rör äggulor och socker till skum.

Äggulor och socker vispas för att få till ett skum.

Blanda sockeräggssmeten med mjöl, citronriv och smör. Det är något oklart ifall smöret ska vara smält eller inte, så jag lade ner det i bitar. När jag blandade med elvisp blev det till "couscous" så det kan eventuellt vara felaktigt, smält smör kan vara värt att testa för att få mer vätska i smeten. Vispa därefter äggvitorna till skum i en separat skål och slå i smeten.

"Couscous"-smet och vispade äggvitor.

 

Kakan ska enligt receptet gräddas "i smörform 1/4 tim". Detta gjorde mig något konfunderad, en smörform som jag förstår det var ofta gjord i trä. Jag tolkade därför som en smörad form. Eftersom sockerkakor tycks vanligen gräddas i 175 grader i 40-50 minuter och denna skulle vara inne en bråkdel av tiden chansade jag på 200°. Efter en kvart på denna temperatur på 200° var kakan fortfarande ljus. För att inte riskera förstöra den lät jag bli att öppna ugnsluckan och testa med sticka. Efter totalt 30 minuter var den fortfarande kladdig men hade börjat få en mörkare färg, då sänkte jag till 175° och lät den grädda ytterligare tio minuter.

Till servering förordas en god sylt.

Omdöme och förbättringspotential: Först och främst - jag valde att göra en halv sats, detta kan så klart påverka utfallet. Kanske rörde jag för mycket när äggvitan rördes ner, men kakan blev inte särskilt luftig. Detta kan förstås också bero på frånvaron av bakpulver. Det är väldigt mycket en sockerkaka med tydlig smak av citrus. Visst blev det gott, men det var inte så märkvärdigt. Att servera med sylt kändes lite överflödigt.

Reflektion: För många likt mig är nog det närmsta vi kommit ett husförhör det vi läst i Än lever Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Utifrån kyrkolagen från 1686 höll prästen en gång om året förhör med församlingsborna vilka skulle  visa att de kunde sin katekes. Efteråt vankades det ofta gille (kalas). På 1700-talet förbjöds gästabuden för att de tog fokus från det viktiga husförhöret. Fram till 1888 var det en plikt att delta och kunde resultera i böter om en församlingsmedlem uteblev (källa: Nordisk familjebok, 1909). Det går ju att anta att även om de stora gillena förbjöds, så serverades det nog något gott efteråt.
Huruvida receptet har anor från 1800-talet eller tidigare går det så klart inte att säga med säkerhet.

* * *

Receptet är hämtat ur Skånsk mat från mormors tid av Britta Bergman (1959). Boken är utgiven av Bokförlaget Skania i Malmö och kostade 15 kronor. I dagens penningvärde motsvarar detta ca 200 kronor (källa: Edvinsson & Söderberg 2011). Ytterligare upplagor tycks ha tryckts 1975 och 1981. Eventuellt kan Britta Bergman vara en pseudonym utifrån den lilla information det går att finna i Libris.

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.