Historisk mat på moderna fat: Päronknyten med enkel citronsås (1938)

Dagens efterrätt är ett dubbel-recept där slutresultatet inte riktigt blev vad jag visualiserat i mitt inre.

Päronknyten

Päronknyten med en enklare citronsås.

100 gram + 2 msk smör
2 msk socker
150 gram mjöl
5 päron (behövs betydlig färre)
finrivet citronskal
äggula
mandel eller strösocker

Gör en deg på smör, socker och mjöl. Degen ställs för att kallna. Skölj, skala och skär päronen i skivor. Kavla ut degen och sporra ut fyrkanter.

Latmasken i mig valde att kavla ut direkt på bakplåtspapper.

Täck fyrkanterna till hälften med päronskivor, strö över lite citronskal samt klicka över lite smör.

Skär ut fyrkanter som därefter fylls och viks ihop.

Vik ihop knytena, pensla med ägg och strö över mandel eller pärlsocker.

Knyten innan gräddning. Den observante ser att det var lite knepigt att vika ihop degen, det har blivit lite "lappat och lagat".

Grädda i "ordinär ugnsvärme" (200° verkar duga) i 10-15 minuter. Låt svalna. Knytena ska serveras kalla med citronsås eller grädde.

Färdiggräddat.

Citronsås (enklare)

2 ägg
3 dl vatten
1 dl socker
1/2 msk potatismjöl
1 citron

Separera äggens vitor och gulor (jag använde det som blev över från päronknytena). Riv citronskalet fint. Blanda äggulor, vatten, socker, potatismjölet och citronrivet i en kastrull. Sjud under vispning till såsen har tjocknar. Låt såsen svalna genom exempelvis ett vattenbad. Pressa ur citronsaften och rör ner i såsen. Vispa äggvitorna till skum, vilka "nedskäras försiktigt" (lite svårtolkat) och smaka av.

Såskokning pågår.

 

Omdöme och förbättringspotential: Hur skulle den här degen räcka för att alla fem päronen skulle gå åt? Det övergår mitt förstånd. Men kanske om man kavlar ut supertunnt på mjölat bakbord? Eller med en ännu kallare deg? Degen var svårvikt och gick sönder lätt. Jag tror det skulle gå bra att kavla ut färdigköpt smördeg om man vill göra det lättare för sig.

 

Knytena blev goda, men de skulle verkligen ha mer päron i sig. Jag tror jag snålade på citronrivet, så våga var generös. Kanske kan det även vara trevligt att pudra över med lite kardemumma innan knytet viks ihop. Knytena ser mer ut som mandelkubb än som knyten. Hade jag gjort om receptet tänker jag att man kan kavla ut runda degstycken och lägga päronen i mitten och därefter pressa ihop degen likt en dumpling.

 

Såsen å sin sida blev kanske inte helt som det var tänkt. Jag undrar om den skar sig lite när äggvitan rördes ner (lite oklart varför äggvitan ens ska med), för jag tänker att den borde ha varit tjockare. Tydlig citronsmak och helt okej, men grädde kanske hade varit att föredra?

 

Reflektion: Vad är det då som gör att citronsåsen klassas som enklare? Det finns faktiskt en "finare" citronsås som görs på ägg, socker, citron och tjock grädde. Gissningsvis är att den enklare såsens avsaknad på grädde torde göra den både "lättare" och billigare.

* * *

Receptet kommer från recepthäftet Färsk frukts användning i hushållet: Modern och praktisk handbok upptagande 160 recept (1938, troligen tredje upplagan) utarbetad av skolkökslärarinnan Kate Carlsson. Utgivare är Svenska fruktföreningen, Urshult. Priset var då 1:50 kronor vilket motsvarar drygt 47 kronor i dagens penningvärde (källa: Edvinsson & Söderberg 2011). Första upplagan tycks vara utgiven 1937.

Häftet innehåller många spännande reklamannonser för t.ex. te, kokkärl, hälsohem, elektriska tvättmaskiner, glas... För den som är mer nyfiken på Kate Carlsson, sedermera Kate Carlsson Carpenter, som även var familjeekonom och skribent på Ica-kuriren rekommenderas en artikel i Svenskt Kvinnobiografiskt lexikon (av dottern Ann Carpenter Fridén, 2020).

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.