Historisk mat på moderna fat: Grönkålssoppa (1941)

Grönkålssoppa (4 personer)

Grönkålssoppa (här mixad med stavmixer) och äggklyftor.

1/2 stånd* grönkål
1 1/2 liter vatten
1 kkp (1,5 dl) ångpreparerade havregryn (dvs vanliga havregryn)
salt
socker
1/2 msk smör eller annat matfett
evt. buljong eller buljongersättning

*Hur mycket ett stånd grönkål är verkar det råda delade meningar av. Bäst är nog att utgå från ett annat grönkålsrecept för att få en lagom viktmängd.

Okokta havregryn och grönkålsblad.

Skölj kålen och repa bladen från stjälkarna. Förväll bladen och låt dem rinna av. Obs häll inte bort spadet, detta ska snart användas. Mal eller hacka kålen fint. (Jag tolkade receptet som att 1,5 liter var till hela receptet och använde lite mer än en liter till kålen och resten till havregrynen.

Koka upp havregrynen i kallt vatten och koka dem mjuka. Sila därefter upp havregrynen och behåll spadet. (För mig blev det snarare havregrynsgröt så jag passerade massan genom en sil.) Grynen som blir kvar kan enligt receptet användas till t.ex. brödbak eller pudding.

Mitt försök att sila genom vätskan från havregrynen direkt ner i spadet från grönkålen.

Blanda spad från både havregrynsgröten och grönkålen med kålen. Koka sakta tills kålen känns mjuk- Smaka av med salt, socker och eventuellt buljong. Jag tyckte att soppan blev något tunn och testade att mixa den med en stavmixer, men jag vet inte om det blev någon större skillnad.

Servera med hårdkokta ägg i klyftor, med frikadeller eller kokt korv.

Omixad soppa.

Omdöme och förbättringspotential: Sambon som älskar grönkål var besviken, han tyckte soppan var lite tunn och smaklös. Man ska nog inte vara rädd att ha i mycket grönkål, det kan säkert förstärka smaken. Socker kan hoppas över, men svartpeppar är önskvärt att tillsätta. Äggen gav rätten mer substans och jag tror att frikadeller kan också vara en förhöjning av måltidsupplevelsen.

Reflektion: När vi samtalade om vad vi tyckte saknades i soppan så blir man samtidigt varse om matförhållandena under krigstiden. Idag skulle man kanske snarare ha använt grädde istället för ett märkligt avkok på havregryn. Jag misstänker dock att grädde var en lyxigare vara, att det var bättre att göra smör. Apropå smör så finns det i boken två recept på "spar-smör", dvs sätt att dryga ut smöret. Jag hoppas testa åtminstone ett av dem framöver.

* * *

Receptet är hämtat ut Dyrtidsmat (1941) en receptsamling utgiven av Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala vid P. A. Nordstedt & söners förslag i Stockholm. Samlingen tycks ha getts ut i minst ytterligare tre upplagor innan andra världskrigets slut. Förordet riktar sig till de "som sträva efter att uppfylla statsmyndigheternas uppmaning att sänka standarden när det gäller matfrågan". Priset var då 2 kronor, vilket motsvarar ca 47 kronor i dagens penningvärde (Källa: Edvinsson & Söderberg 2011).

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.