Historisk mat på moderna fat: Mannagrynsplättar (1930)

Vill du uppdatera brunschmenyn? Har du ett överblivet mannaygrynspaket men tröttnat på att göra gröt? då kanske detta recept är något för dig. Men, var försiktig, det kan lätt bli fel.

Mannagrynsplättar

Mannagrynsplättar (efter viss uppräddning av smeten).

3 msk mannagryn
50 gram smör
1 liter mjölk
2 msk mjöl
1 msk socker
2 äggulor
salt

Värm mjölken och vispa ner gryn och lite smör (oklart om det är all angivet smör, eller ifall måttangivelsen även avser smör till laggen). Låt koka upp. Vispa därefter i mjöl och äggulor, låt smeten "kryddas" med socker och salt. Låt smeten stå någon timme.

Grötsmeten innan timmesvilan.

Hetta upp plättlaggen och smörj den. Grädda sedan plättarna.

Här har smeten tjocknat och klickats ut i plättlaggen, Det räcker med drygt en matsked eller två per plätt, beroende på laggens storlek.

Här slutar receptet. Men här slutar inte själva proceduren av att försöka få till plättarna. Det var som att smeten var alldeles för tunn eller att laggen var alldeles för varm, eller att jag hade haft i för mycket smör i laggen. Smeten bubblade livligt men ville inte stelna. Visst blev det en stek yta, men smeten ovan förblev rinnig.

Bubblande plättar.

 Resultatet såg inget vidare ut:

Allt annat än tjusiga plättar.

Nu är ju hjärt-plättjärn något av en utmaning redan när det gäller vanlig pannkakssmet, men här var det ännu knepigare.

Ett av de finare hjärtana.

Plättarna gick ju att äta, men de var ju varken vackra eller särskilt fasta. För att rädda upp smeten och inte riskera matsvinn rörde jag ner ett extra ägg i smeten, både gulan och vitan (observera att jag gjorde halv sats, fler ägg kan behövas för hel sats). Då blev smeten beytydligt fastare och hjärtana gick att vända utan alltför stora problem (se översta bilden i inlägget).

Omdöme och förbättringspotential: Kanske skulle smeten ha stått i mer än en timme, eller så behövde den mer gryn eller större ägg. Eller så var receptet inte konfigurerat för 2022. Ytterligare en tänkbar förklaring kan ju vara att receptet inte var testlagat. Nåväl, oavsett så räddade ett extra ägg söndagslunchen.

Det blir söta och lite lösare plättar än vad jag är van vid. Sockret borde förstås kunna uteslutas. Ska jag vara helt ärlig, så visst, det var verkligen kul att testa, men personligen tycker jag inte att det är värt mödan när det går att göra vanliga plättar.

* * *

Receptet är hämtat ur Lätt och läcker kost: Vegetariska recept av Margit Sjöstedt-Fellenius (1930) utgiven av P. A. Norstedt & söners förlag. Priset lär ha varit 4:25 kronor, vilket i dagens penningvärde ca 135 kronor (Källa: Edvinsson & Söderberg 2011). Samma författare tycks också ha översatt en bok från engelska om teosofi, en form av andlighetslära där allt hänger samman i någon form av cyklisk process (om jag förstått det rätt).

Det spännande med Margit, född Sjöstedt, är att det går att finna fotografier på både henne och hennes make distriktskassören vid Statens Järnvägar Daniel Fellenius samtida med boken!

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.