Snöplogning i coronatid - ett förslag till effektivisering

Om jag ska lyfta fram en negativ aspekt med vårt nya boende så är det att vi numera har fönster mot parkeringen. Detta har medfört ett problem jag inte ens kunde föreställa mig, nämligen snöplogning i tid och otid.

Missförstå mig inte, snöplogarna tillhör samhällets vardagshjältar. De står standby för att rycka ut och ta bort snö i rusningstrafik, på julafton och mitt i natten. Utan snöplogarna hade vi bokstavligt talat haft lite svårt att ta oss till såväl jobb som matbutiken. Jag vill dock lansera en ny form av snöplogning. Vi har tidigare hört om feministisk snöplogning, mitt förslag är pandemi-snöplogning.

Vad är då problemet undrar ni? Jo igår kväll gick vi och lade oss runt tiotiden och strax därpå började de ploga parkeringen. Inga problem, det var snabbt gjort och vi kunde somna. Men klockan fyra vaknade vi av plogning av en annan betydligt större parkering intill. Den parkeringen har storleken av ungefär en fotbollsplan (nu höftar jag) och tycks ta evigheter att ploga. Särskilt eftersom snön måste köras bort från parkeringen. Jag förstår att klockan fyra är en utomordentligt bra tid att ploga just denna parkering eftersom den tillhör några olika arbetsplatser vars arbetstagare ockuperar den under vardagsdagtid.

Min fundering är i fall den verkligen behöver plogas så noggrant i pandemitider. Så här såg det nämligen ut vid lunchtid på ovan nämnda parkeringsplats:

En ganska tom parkeringsplats. Till vänster om bilden finns ytterligare några parkeringsplatser men även där stod bara fåtalet bilar.

Antalet bilar är alltså ytterst få. Förvisso är det endast 3:e januari och många har fortfarande semester, men myndigheterna har också gått ut med att rekommendera hemarbete. Parkeringsområdet är oproportionerligt stor i relation till behovet av parkeringsplats i detta område.

Lösningen hittar jag i princip runt hörnet. Här har gatukontoret (eller vad det nu kan heta numera) aviserat att de helt sonika inte plogar båda gång- och cykelbanorna längs vägen utan enbart ena sidan. En effektivisering som säkert sparar tid och bensin och därmed pengar och miljö (ett antagande från min sida).

Varning för icke-plogad gång- och cykelväg.

Mitt förslag är att endast halva eller en tredjedel av parkeringen plogas. Det skulle förkorta plogningen avsevärt (och därmed göra att jag kan somna om snabbare).

Jaha, säger ni, men de där parkeringarna är ju säkerligen förhyrda där respektive parkerande bil har sin egen ruta. Ja men det här är ju en åtgärd som sätts in i pandemitider. Har man ett parkeringsbevis torde detta räcka med att få parkera på avsedd parkeringsområde, vilket nummer är av sekundär betydelse. Särskilda parkeringar för personer med t.ex. begränsad rörelseförmåga kommer förstås liksom nu att säkerställas.

Om det blir fullt då? Ja då är det kanske en måttstock på att för många är på jobb? (Spoiler alert, detta är alltså inte en sjukhusparkering eller någon liknande samhällsviktig inrättning, för sådana parkeringar kan denna pandemi-plogning troligen inte införas.)

Kommunens snöplogningsbudget tycks sprängas för varje år, åtminstone här, så kanske kan detta spara både timkostnader som bensin/dieselkostnader. (En brasklapp kan vara på sin plats eftersom jag faktiskt inte vet ifall det är kommunen eller de enskilda verksamheterna som bekostar just denna parkerings snöplogning.) Förvisso kanske det drabbar en del snöplogare i arbetstid, så ett alternativ är kanske att ge dem möjlighet att dagtid (dvs när jag inte sover) ploga resterande del av parkeringen.

En brist i den här idén är ju att den bara går att applicera under coronapandemin. Skulle vi någonsin återgå till "normala" tider med 100 % närvaro på arbetsplatsen så kommer ju snöplogsbehovet att öka. Men även här har jag förslag på lösning, de olika verksamheterna som nyttjar parkeringen utanför mitt hus kan ju ge alla sina anställda dubbdäck för cyklar i julklapp nästa år. Cykelparkeringen lär ju inte ta lika lång tid att ploga plus att det torde vara fördelar för både miljö och hälsa att cyklat till jobbet (så länge temperaturen inte sjunker alldeles för mycket).