Husmoderskunskap: Anlagsorientering

 

Uppslagsordet Anlagsorientering syftar inte på en sportgren utan handlar om framtidsutsikter utifrån talang:

För att kunna välja "rätt" vid valet av yrke och utbildningsväg måste den unge vidga sitt vetande åt två olika håll – inåt och utåt. Han måste dels skaffa sig en klarare uppfattning om de egna anlagen, intressena och behoven, dels ta reda på vilka yrkes- och utbildningsvägar som bäst motsvarar hans personliga förutsättningar samt hur kraven, möjligheterna och förhållandena gestaltar sig på dessa vägar. (Svenskt husmoderslexikon 1952)

Det tycks alltså handla om ett avancerat sätt att säga att ungdomen ska välja gymnasieutbildning/framtidsyrke. Det är lite oklart ifall det bara gäller pojkar i och med att det talas om "han", eller även flickor borde genomgå en sådan anlagsorientering. Till uppslagsordet tillhör en bild på en vattenkammad pojke i skjorta framför en man vid ett skrivbord (bilden uppges vara tagen på Psykotekniska institutet i Stockholm, även känt som  Stockholms högskolas institut för praktisk psykologi, men det framgår inte om det är en så kallad "genrebild").

Vidare skrivs att denna orientering handlar således både om anlagsorientering och yrkesorientering som ingår i det som kallas yrkesvägledning. Här hänvisas till uppslagsordet yrkesvägledning för att få veta "vart den unge skall vända sig vid tvekan om sina anlag."

Anlagsorienteringen bör först och sist bygga på självverksamhet. (Svenskt husmoderslexikon 1952)

Vi får även veta att det är bra om den unge får testa på olika arbetsuppgifter för att identifiera sina anlag, men också att anlagsorientering kan ske i skolåldern och som del av skolarbetet.  T.ex. gällande språk, artistiska talanger, form- och färgsinne, fysisk styrka, händighet osv.

Och inte nog med det: under sina försök att anpassa sig till det dagliga skolarbetet, skolmiljön, lärarna och kamraterna kan den unge på olika sätt få erfara, hur han har det ställt beträffade vissa grundläggande karaktärs- och temperamentsdispositioner, som även är av betydelse när det gäller yrkeslämplighet och yrkesanpassning. (Svenskt husmoderslexikon 1952)

Det är således inte bara dagens ungdomar som har det tufft att rannsaka sig själv i vad de ska bli i tidig ålder, det har även gällt tidigare generationer. Därefter fortsätter artikeln med beskrivning av vad jag förstår som praktik och andra aktiviteter under nionde klass i grundskolan. Det betonas dock att detta inte får inkräkta på varken skolarbete eller på ungdomens behov av lek och och vila. Föräldrar och lärare bör vara uppmärksamma på ungdomarnas olika aktiviteter och skapa sig en uppfattning om deras förmågor och förutsättningar, och så klart diskutera frågorna med den unge:

Sådana här frågor diskuteras alldeles för litet i våra hem och skolor, trots att de ofta är av livsavgörande betydelse för ungdomen. (Svenskt husmoderslexikon 1952)

För mig är den här synen väldigt främmande. Jag hade själv väldigt mycket oro från 14-års ålder och flera år framåt just om dessa "livsavgörande" beslut. Jag trodde att gymnasievalet var avgörande för hela mitt liv. Först långt senare fattade jag att det fanns möjligheter att backa, gör om, testa nytt. Men på 1950-talet var det kanske svårare att byta bana? Artikeln avslutas med att det för vissa kan var svårt. Särskilt då 14-åringar som slutar folkskolan befinner sig mitt i en utvecklingsprocess och att de kommande åren måste bli en "övergångstid med fortsatt praktisk anlagsorientering (...) tills de blir mogna att på allvar diskutera sina framtidsplaner."

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.