Husmoderskunskap: Barnets läsning

Nu när vi är på B i husmoderslexikonet handlar det mycket om barn förstås. Det kanske inte är mitt favoritämne, men här finns faktiskt mycket matnyttigt att blogga om. Uppslagsordet Barnets läsning betonar läsningen betydelse för barnets utveckling och ger även lite insyn i vilka olika läsfaser barn ansågs hamna i.

• Bilderböcker - 2-5 år
  
• Sagoåldern - 4-9 år
• Robinsson-åldern 9-11 år
• 11-13 år

Givetvis framkommer vad som är bra och mindre bra litteratur. I kategorin konstsagor (dvs en saga som har en namngiven författare, till skillnad från insamlade berättelser) tycks H.C. Andersen klassa ut alla, medan modernare konstsagor anses riktigt dåliga. Astrid Lindgren, Gösta Knutsson, Jens Sigsgaard, Lennar Helssing och Stig Lindberg framlyfts som bra författare för sagoåldern. I Robinssonåldern framlyfts äventyr, både för pojkar och flickor men med lite olika innehåll:

Flickors känsla för hem och familjeliv är starkt utvecklad under denna period och kan tillfredsställas med bl. a. Ethel Turners, Susan Coolidges och Lucy Maud Montgomerys skilldringar från hem och skolliv. (Svenskt husmoderslexikon 1952)

I denna fas inträffar visst också ett deckar-intresse, men hör och häpna vad de har att säga här:

Barnens 'deckarintresse' börjar ganska tidigt redan i 11-årsåldern, och vi bör vara glada, att vi nu kan ge dem några hyggliga och trevliga sådana böcker som motvikt mot de mycket lästa detektivmagasinen. Både novell- och detektivmagasinen är i högsta grad smakfördärvande och leder inte till något intresse för god litteratur.
    För de yngsta detektivboksläsarna finns 'Mästerdetektiven Blomkvist' av Astrid Lindgren – en solig och rolig småstadsskilldring, där skuggan av ett brott förmörkar idyllen. (Svenskt husmoderslexikon 1952)

Redan här anar vi bakgrunden till föraktet mot alla pocketdeckare som skymtar fram här och var (kanske just för att de är så populära).

För alla de som ropar efter en litteraturkanon för barn så kan jag meddela att det finns en lista på så kallade "klassiska ungdomsböcker" på drygt 50 böcker, mestadels sådana från europeisk och amerikansk kontext. Listan inkluderar klassiska figurer som Pippi Långstrump, Nalle Puh, Babar, Gulliver, Alice i Underlandet, Onkel Tom, Anne på Grönkulla, Pelle Svanslös, Baron Münchhausen, Phileas Fogg, Elsa Beskows färgglada tanter m.fl. Men även Tusen och en natt samt Aisopos Fabler. Ett antal böcker hade jag inte hört talas om, så förmodar att de kanske inte åldrats så väl. Men det är väl kanske just en av riskerna med en litteraturkanon, att det riskerar att bli en statisk lista som inte anpassas efter samtiden. En annan är att läsningen kanske riskerar att bli ett måste när en lista ska checkas av och att upptäckarglädjen att hitta nya genres försvinner.

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.