Husmoderskunskap: Brickor

 

Brickor är oumbärliga i hushållet för snabb dukning av matbord och kaffebord. Framför allt om man äter i ett särskilt matrum eller om man har ett stort kök där servis och livsmedel inte kan förvaras i närheten av matbordet, är man betjänt av att använda brickor vid dukning och avdukning. (Svenskt husmoderslexikon 1952)

Uppslagsordet brickor fick mig att fundera över min egen samling av brickor som ytterst sällan kommer till användning. Vi har säkert 6-7 stycken totalt om man även räknar med mindre brickor. Sambon använder brickor oftare, när han bodde själv dukade han på brickan och åt i vardagsrummet. För mig är inte brickor oumbärliga, men så är vårt kök inte särskilt stort. Brickorna används främst vid födelsedagsfrukostar (vi har en sådan man fäller ut benen på som kan stå i sängen) eller när vi ska äta nere på gården (något vi borde göra oftare på sommaren).

Använder ni brickor ofta? Är de oumbärliga?

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.