Husmoderskunskap: Dessert

 

Dessert [dessä´r], urspr. någon läckerhet, frukt, konfekt e. d., som serverades efter den egentliga efterrätten. Numera betyder dessert hos oss mestadels detsamma som efterrätt. (Svenskt husmoderslexikon 1952)

Uppslagsordet dessert var väldigt kort men rymde en nyhet för mig. Jag var helt ovetande om att efterrätt och dessert egentligen är två helt olika rätter i middagsordningen. Eller ja, jag kanske har hört det men inte lagt det på minnet förstås. Det är spännande hur det sker förflyttningar i vanor och således även med ord. Att dessert blivit synonymt med efterrätt bör vi nog förstå utifrån förändrade normer och praktiker.

Men jag blev också lite sugen på att börja införa dessert som en rätt efter efterrätten. Det är ju lite synd att bara få en efterrätt tänker jag...

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.