Historiskt mysterium: Juridiskt tomteskydd

Att den svenska monarken måste ha en viss tro finns ju inskrivet i vår grundlag. Annars råder det förstås religionsfrihet för oss andra. I praktiken innebär det rätten att tro på påskharen om man så önskar. Men att det skulle stå i lagen att man inte får berätta för någon som tror på påskharen att påskharen egentligen inte finns, det känns kanske lite absurt. Eller...?

Ett originellt lagförslag har nyligen framlagts af senator Robinson i Kansas. Enligt detta skulle den vuxna person som söker ingifva ett barn den tron att "Santa Claus", en mystisk person, som i England och Amerika ungefärligen motsvarar vår "julgubbe" icke existerar kunna dömas till minst 1,000 dollar böter. Senatorn anser att om man tillåter att den vackra legenden om Santa Claus afskaffas tillfogar man barnen en oerhörd missräkning. Sagan om Sancta Claus bör därför med alla medel upprätthållas. (Dagens Nyheter 1911-01-18)

Missräkning betyder viss besvikelse. Intressant att vilja lagstadga mot barns besvikelse. Notisen förtäljer inte huruvida lagen gick igenom, men vi kan nog tänka oss att det inte gjorde det. Jag tänker att annars hade listan nog kunnat utökas till tandfen, påskharen, vättar, troll, Lucia, Pippi Långstrump...