Husmoderskunskap: Dyrortsgruppering

Numera talar man gärna om "särskilt utsatta områden" och attraktiva bostadsområden, men det har tydligen funnits fler olika sätt att kategorisera områden. Uppslagsordet dyrortsgruppering var ett helt nytt ord för mig. Så här beskrivs denna gruppering:

Vid olika tidpunkter har i Sverige liksom i flera andra länder ingående undersökningar gjorts för att klarlägga prisskillnaderna i olika landsdelar. Härigenom har man kunnat indela vårt land i olika grupper alltefter dyrhet. Denna dyrortsgruppering har spelat och spelar fortfarande en betydande roll för bestämmande av lönebelopp, mest för statstjänstemän och kommunaltjänstemän men även för många enskilda löntagargrupper samt inom socialförsäkringarna och socialvården. (Svenskt husmoderslexikon, 1952)

Jag är inte helt säker på att jag förstår, men antar att denna dyrhet baseras på t.ex. kostnader för boende och andra omkostnader. Enligt Nationalencyklopedin användes detta sätt att gruppera kommuner mellan 1919-1976.

Det statliga lönesystemet baserades på nio olika grupper, men från och med 1948 reducerades dessa till fem. Det framgår inte riktigt vilka orter som anses vara särskilt dyra eller billiga vid denna tidpunkt, detta hade varit intressant att jämföra med idag. Tydligen var skillnaderna mellan orter som var lägsta och högsta dyrort 18-20 %. Grupperna baserades på en prisgeografisk undersökning som Socialstyrelsen gjorde.

Systemet var inte helt rättvist och därmed även kritiserat. Till exempel var det upprördhet när kommuner och orter som låg i närheten av varandra och ansågs relativt lika hamnade i olika grupper. I synnerhet kritiserades systemet från landsbygden.

Nästföljande uppslagsord - dyrortsnämnden - berättar att regeringen tillsatte en nämnd 1946 som skulle biträda Socialstyrelsen i frågor om denna gruppering.

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.