Husmoderskunskap: Elektriciteten i hemmet

 

På 1950-talet torde nog elektriciteten fått ganska stort genomslag i Sverige. Uppslagsordet Elektriciteten i hemmet synliggör dock hur hemmet gradvis elektrifierades och hur denna kraft blivit oumbärlig för de flesta.

Den elektriska energin utgör ett av de viktigaste hjälpmedlen för rationaliseringen av hemarbetet. Den ger ljus och kraft, värme och kyla, fyra förutsättningar för lättare arbete och större trevnad i hemmet. Hushållsförbrukningen är en högkvalificerad användning av elenergi som alltid måste tillgodoses, varjämte gynnsamma tariffer med lågt pris för ökad förbrukning successivt införs av strömleverantörerna. (Svenskt husmoderslexikon, 1952)

Under rubriken "En mångsidig användning" omnämns flertalet maskiner som till största del nog kan påstås tillhöra standardutrustning. Hur många har du i ditt hem?

• Belysning
• Radio

De två första påstås utgöra "den grundelektrifiering som finns i praktiskt taget alla svenska hem."

• Strykjärn/strykmaskin (med strykmaskin tycks en form av mangel avses - länk till bild)
• Dammsugare
• Elspis eller  fristående kokhäll och ugn
• Doppvärmare (länk till bild - detta verktyg var helt nytt för mig!)
  
• Elkastrull (länk till bild)
  
• Våffeljärn
• Grill
• Köksmaskiner för beredning - t.ex. "som blandar, knådar, mal, vispar, finfördelar m. m."
• Brödrost "bidrar till att öka trevnaden vid bordet"
• Värmeplatta
• Kaffebryggare
• Elfläkt
• Kylskåp
• Frysbox
• Elektrisk pump (för vattenförsörjning)
• Vattenvärmare
• Elpump (för vattencirkulation)
• Diskmaskin
• Tvättmaskin
• Golvbonare
• Rakapparat
• Hårtork
• Värmekudde
• Bestrålingslampa (för ultravioletta eller ultraröda vågor)
• Elvärmd sängfilt
• Elvärmd matta
• Elvärmd fotpall
• Elkaminer
• Genomströmningsapparat som kopplas till värmepanna
• Synkronur
• Hemtelefon
• Elektriska leksaker

Sammanfattningsvis menar man att dessa apparater "besparar husmodern en mängd tungt, besvärligt eller tråkigt arbete, att de gör arbetet snabbare eller bättre än för hand och att de skapar större trivsel i hushållsarbetet." Detta påstående har dock forskare problematiserat och menar att det egentligen flyttade över viss arbetsinsats till andra arbeten som också skulle utföras av kvinnan (se t.ex. Ruth Schwartz Cowan, 1983, More work for mother: The ironies of household technology from the open hearth to the microwave). Helt naiva är dock inte lexikonet, allt handlar inte om besparing av tid menas det, utan kanske främst i det tunga arbetet. Därtill ges råd om hur man bör göra en kostnadskalkyl.

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.