Historisk mat på moderna fat: Namnsdagskaka (1937)

Sambon hade nyligen namnsdag så då passade det bra med en namnsdagskaka. Eller - om sanningen ska fram - så utnyttjade jag faktumet för att få testa ett gammalt recept.

Namnsdagskaka

Namnsdagskaka på sambons namnsdag.

3 ägg
175 gram socker
200 gram smör
150 gram vetemjöl
50 gram syltade apelsinskal eller rivet skal från en 1/4 citron (jag använde citronskal)

Smält smöret och låt det svalna något. Vispa ägg och socker kraftigt. Enligt receptet ska du göra detta i 20 minuter, men har du en elvisp så klarar du det nog snabbare än så.

Kraftig vispning med elvisp.

Blanda försiktigt i mjölet och fruktskalen i äggblandningen. Rör sedan i det smälta smöret. Smöra och bröa en kakform eller en stekpanna som tål ugnsvärme.

Dags att grädda.

 Grädda i medelvarm ugn i 45-60 minuter (jag hade i kakan i 175° i 45 minuter).

Efter 45 minuter så såg den ut så här och stickan visade att den var klar. Den sjönk ihop en del efter att jag tagit ut den ur ugnen.

Lossa försiktigt och stjälp upp.

Omdöme och förbättringspotential: Det blev en saftig kaka som på sätt och vis påminner om sockerkaka men samtidigt är något annat. Syltade apelsinskal kan man tydligen göra själv, så det får jag kanske prova någon gång. Du ska absolut inte snåla på citronskalet i alla fall, kanske till och med pressa ner lite citronsaft. Namnsdagsfiraren var dock nöjd med att bli uppmärksammad.

Reflektion: Vad är då grejen med namnsdagskaka? Jo, förr - om vi går tillbaka till 1800-talet - så var det betydligt vanligare att fira namnsdagen än att fira födelsedagen. Det sägs kopplas till firandet av katolska helgon på den dag de dog och så småningom firades även de som hade samma namn som helgonet. Så småningom utökades denna så kallade namnlängd, bland annat med kungliga namn. Den som funderat över varför kungligheternas namnsdagar är flaggdagar så beror det just på att namnsdagarna förr var stora firanden. Inte så förvånande så var det mest män till en början, så 1901 gjordes en stor revidering av namnlängden. Därefter har den ändrats ytterligare några gånger, numera är målsättningen att den ska spegla "levande namnbruk" och koppling till kulturarvet. Så därav att vissa namn som framstår som lite förlegade lever kvar. Saknar du en namnsdag så förtrösta icke! 1 januari är namnsdag för alla som inte har sitt namn i almanackan (Källor: Institutet för språk och folkminnen och Institutet för språk och folkminnen).

* * *

Receptet är hämtat ur Kajsas kokbok: Kokbok för lanthushåll utarbetad av Karin Fransén och Astrid Knudsen (1937, 12:e upplagan). Kokboken är utgiven av Lantbrukssällskapets tidskrifts A.-B. Boken kostade då 3:50 kr vilket i dagens penningvärde motsvarar ca 112 kr (källa: Edvinsson & Söderberg 2011). Som kuriosa kan det nämnas att första upplagan kom ut 1935 och utkommit i minst 26 upplagor till och med 1988. Karin Maria Oskara Elisabet Fransén var utbildad skolkökslärarinna och publicerade under många år recept i Jordbrukarnas föreningsblad under signaturen Kajsa. Mer om Karin Fransén går att läsa i Svenska män och kvinnor: Biografisk uppslagsbok och i en artikel på LRF.

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.