Husmoderskunskap: Förfotning
Förfotning görs enklast, enligt uppslagsartikeln, genom att man klipper ut en del från en annan strumpa (huruvida den ska vara hel eller söndrig framgår ej). Det ges en illustration som påminner något om en sådan strumpa som inte ska synas i en sko (ballerinastrumpa?). Det utklippta stycket sys sedan på fotdelens avigsida med maskinsöm med cirka 0,75 cm sömsmån. "Sömmens båda delar viks isär och kryssas fast (se uppslagsordet Flanellstygn)." Ett annat alternativ är att stickar till en ny del till strumpan.
Tänk ändå vilket jobb som lades ner på att låta en strumpa hålla längre. Det sparade både på materiella och ekonomiska resurser. Visst lagar jag strumpor som går sönder, men då handlar det om mindre hål. Och efter några gånger brukar både jag och strumpan ge upp. Då blir de cykeltrasor, istället för att bli del av någon annan strumpa.
* * *
Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.
Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för
kunskap som en husmoder
kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att
hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet
för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga. Utifrån ett
nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i
relation till
krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller
kvinna.
Kommentarer