Historisk mat på moderna fat: Spenatplättar (1946)

Spenatplättar (för 4 personer)

Spenatplättar till middag.

1 ägg
1 dl vatten
6 dl mjölk
4 dl mjöl
1/2 tsk socker
1 tsk salt
2 msk smält smör/margarin samt extra matfett till stekningen
1 hg (100 gram) spenat 

Börja med att vispa ihop ägg, vatten och lite av mjölken. Tillsätt mjölet och vispa till en jämn smet. Häll därefter i smält smör och mjölk och vispa ut. Smaksätt med salt och socker. Låt sedan smeten vila i en timme eller mer. Medan smeten vilar kan du skölja och rensa spenaten, låt rinna av ordentligt. Spenaten ska sedan klippas "fint" (vad detta innebär är nog främst en smaksak).

Den med mer tålamod än mig kanske vill klippa spenaten ännu finare, men jag tyckte inte bitarna spelade någon roll för slutprodukten.

Grädda tjocka plättar och stapla i högar. 

Gräddning pågår.

Receptet rekommenderar att servera plättarna med smörsås eller tomatsås. 

Middagen är serverad: spenatvåfflor med sallad och lingonsylt.

Omdöme och förbättringspotential: "Smaskiga" var sambons utlåtande. Jag instämmer, de var goda men lite svåra att få jämngräddade. Lingonsylt fungerar bra som tillbehör. Om ni är fyra riktigt hungriga personer skulle jag kanske rekommendera att dryga ut med lite soppa eller sallad.

Reflektion: När sambon insåg att jag skulle göra plättar på gammalt recept var hans reaktion först lite negativ för att tanken med att tillaga pannkakor från första början var för att vi hade många ägg. Han insåg nämligen att receptet med stor sannolikhet skulle komma från en kokbok som inte använde ägg. Mycket riktigt, det var bara ett ägg i receptet. Men det är det som är lite häftigt - det går att göra pannkakor på få ägg! Visst, det blir kanske lite lite annan smak, men det blir ju billigare.

Att servera med tomatsås eller smörsås som receptet förordade kändes lite konstigt i och med pannkakor och plättar vanligen serveras med sylt i vår tid. Hade jag haft lite mer ork denna dag hade jag nog gjort ett av tomatsåsrecepten som fanns i samma kokbok bara för att testa.

* * *

Receptet är hämtat ur Margaretas kokbok: 350 recept jämte råd och anvisningar om god och billig mat utarbetad av Gunda Nilsson (upplaga från 1946). Priset var då 2:50 kronor exklusive moms, vilket i dagens penningvärde ca 55 kronor (Källa: Edvinsson & Söderberg 2011).

 Första upplagan utkom 1942 under andra världskriget och i förordet går att läsa att författaren tagit hänsyn till ransonerade varor som man behövde vara aktsam med. Gunda uppges ha varit skolkökslärarinna vid Hushållsskolan Margareta på Norrmalmstorg (i Citypalatset)i Stockholm. Det fanns flera Margaretaskolor, den första öppnade 1905 i Norrköping av Hanna Lindmark. Jag har tyvärr inte lyckats få fram mycket mer om Gunda, men vid senare upplagor heter hon Gunda Nilsson-Lagerholm vilket indikerar ett giftermål i skiftet mellan 1950-60-tal.

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.