Husmoderskunskap: Hälsoklass

Uppslagsordet hälsoklass gav mig helt ny kunskap. Jag visste inte alls att detta existerade!

Hälsoklass är en skolklass, i vilken sjukdomshotade barn kan placeras för att genomgå en hälsokur med frisk luft, vila och tillräckligt närande föda. Fönsterna i en hälsoklass är om möjligt öppna under lektionerna, och vid lämplig väderlek sker undervisningen utomhus, exempelvis på en takterrass. Skoldagen indelas i två delar genom en vilopaus, då eleverna för vila och sova i bäddar inför öppna fönster. Oftast får de ett mål mat när de kommer till skolan och ett mål efter vilopausen. Elevernas hälsotillstånd följs noggrant av skolläkare och skolsköterska, och för undervisningen utses helst en lärare, som är speciellt intresserad av barnens hälsovård och friluftsundervisning. Skolhälsovården i allmänhet syftar till att i framtiden i möjligaste mån göra varje skolklass till en hälsoklass. (Svenskt husmoderslexikon, 1952)

Det framgår inte ifall hälsoklasserna gick på samma skolor som övriga barn, eller ifall det var särskilda skolor som fungerade som en slags kurort. Det ger mig lite associationer till sanatorier. Målsättningen med att hälsoklasser skulle bli normen kan nog sägas ha fallerat.

På nätet omnämns klasserna ibland som "frilufts- och hälsoklass", vilket ger associationer till dagens utomhusförskolor. Det lär ha klassats som en specialklass. Källorna är dock inte särskilt utförliga och inte alltid så tillförlitliga. Men enligt Kungl. Majestäts proposition nr 80 år 1956 så ska det ha funnits drygt 30 frilufts- och hälsoklasser 1954/55. Ett examensarbete från lärarutbildningen beskriver klasserna som för barn med tuberkulos eller försämrad motståndskraft mot infektioner. Jag hittade faktiskt en bild från Pålsjö skola 1955 från Sydsvenskan via Bilder i Syd. 

Är det någon av er som kände till fenomenet med hälsoklass?

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.