Husmoderskunskap: Hårets vård

Vi har tidigare bekantat oss med armarnas vård, benens vård samt halsens vård. Jag har medvetet hoppat över några andra avsnitt om kroppsvård, men uppslagsordet hårets vård ger faktiskt intressanta perspektiv på dagens normer. Artikeln inleds med följande ord:

Håret har av ålder räknats som kvinnans skönaste prydnad. Denna prydnad har underkastats alla modets nycker med behandling och arrangemang på otaliga sätt under tidernas lopp och i olika civilisationer och länder (se art. Frisyr). (Svenskt husmoderslexikon, 1952)

Det konstateras att hårets vård bör ta hänsyn till "medicinens rön" samt att långt hår inte längre är lika eftertraktat. Så kallat "överflödande hårrikedom" är ett "extra besvär".

Ett avsnitt behandlar schamponering. Intressant nog rekommenderas detta var tionde eller var fjortonde dag! De med mycket fett hår bör göra det oftare. Idag tycks många tvätta håret nästan dagligen... Schamponeringen ska göras med en tvållösning som ska masseras in och därefter noggrant sköljas ur. Enligt artikeln så kan tvålrester göra håret "matt och kärvt och samlar damm och smuts." Efteråt görs en läggning med kammar eller luggnålar för att få till vågor. Elektrisk hårtorkning avrådes alla, men i synnerhet de med torrt hår. De senare rekommenderas varm oljeschamponering (oklart vilken olja som åsyftas dock) och instruktioner anges.

Varje dag ska man (kvinnan?) dock massera hårbotten lätt med sina fingertoppar. På kvällen ska håret borstas ut  några minuter. Hårborsten ska hållas ren, här föreslås ljummet vatten med lite ammoniak som sedan sköljes ut ordentligt i kallt vatten. Då borsten bör torkas rekommenderas att en äger två borstar.

Därefter följer råd för kort respektive långt hår och om permanentning, blekning och färgning. Hennafärgning tycks rekommenderas men det anses vara omständligt medan det avrådes helt från hårfärgningsmedel hemmabruk då de riskerar förstöra håret eller ge ett "hårt och onaturligt utseende".

Ett intressant citat:

Önskar man bleka håret och sluta sig till den av många avundade gruppen blondiner, kan detta gå för sig men fodrar mycket skicklig behandling. (...) Granska noga er hy och dess naturliga färgton, innan ni börjar bleka håret! Man bör vara säker på att den nya hårfärgen verkligen blir klädsam, innan man beslutar sig för den. Bästa resultat av hårblekning uppnås med färglöst, cendré hår eller den föga klädsamma nyans som brukar benämnas råttgrått. (Svenskt husmoderslexikon, 1952)

Inget peppande om att råttgrått kan vara en fin hårfärg. Däremot anses att vitt och grått hår som är välskött kan te sig "väldigt elegant och kan ofta i förening med ett i övrigt ungdomligt utseende med fisk hy och mörka ögon vara av utsökt verkan." Jag undrar vad författarna hade ansett om dagens hårfärger i regnbågens alla färger (ibland i ett och samma hår). Eller ja, jag misstänker att det skulle anses som något opassande.

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.