Avbrott i vardagen och tankar om sociala gränser

För många år sedan läste jag en text av historikern Frank Trentmann om avbrott.* Jag minns den inte i detalj men tog med mig just hur sådant som strömavbrott gör att de vardagliga rutinerna stannar upp och att det synliggör sådant som man annars tar för självklart.

En sådan sak hände nu i helgen. Vi bor i ett flerfamiljshus och kände när vi kom hem att det luktade mat, trots att vi inte lagat någon mat just denna dag. Märkligt. Än mer märkligt att det inte luktade något på våningsplanet för där brukar man kunna roa sig med att gissa maträtten som grannarna tillagar. Det gick någon timme och matdoften tilltog. Vi gick runt och sniffade. Doften var som starkast i badrummet, här luktade det intensivt av stekt kött, nästan som att någon tillagade det inne hos oss. Sakta går det upp för oss att husets fläkt stannat.

Nu är ventilationen lagad och vi är åter till normaliteten. Samtidigt så får det mig att fundera över hur ventilationssystem och isoleringsmaterial fått människor att förhålla sig till varandra på andra sätt än förr när boendeförhållandena för många var knappare. Trots att många av oss lever vägg i vägg med andra så ska ljud och dofter motas bort. Grannarna ska knappt märkas. När grannarna hörs för mycket är risken att det ses som störningar. I sökandet efter en annan text jag för länge sedan läst, för att utveckla mina tankar hittade jag en studie om just kroppar, materialet och känslor i danskt grannskap. Jag fastnade för följande citat:

Other material and sensorial aspects—such as sounds, smells and moving objects—that transgress physical boundaries and are experienced as having a life on their own illustrate the way that materiality and social relationships influence one another. The different examples of sensorial aspects of neighboring highlight how homes are penetrated from outside and arouse negative sensations of involuntary awareness of others’ private lives, of mutual invasion and of personal attacks in a neighbor war. (Jensen, 2024: 328)**

Medan jag känner igen mig i att vilja ha det tyst och lugnt runt omkring mig (och helst inte känna oset från andra personers köttstek) så fascineras jag över just hur många av oss lever så nära inpå varandra men samtidigt väldigt, väldigt långt ifrån varandra. Inom kulturvetenskaperna beskrivs ofta människan som en social varelse, men i vissa kulturella kontexter har det sociala alltså sina tydliga gränser. Som med hemmets väggar - och tydligen då också dess ventilationssystem...

*Trentmann, Frank. (2009). ”Disruption is Normal: Blackouts, Breakdowns and the Elasticity of Everday Life”. I Time, Consumption and Everyday Life: Practice, Materiality and Culture, redigerad av Elizabeth Shove, Richard Wilk, och Frank Trentmann. Berg.

**Jensen, Tina Gudrun. (2024). Extensions: The Embodiment, Spatiality, Materiality, and Sociality of Neighboring in Danish Public Housing. Space and Culture, 27(3), 319-331. https://doi.org/10.1177/12063312231220265