Samlar du på något udda?

Människan är ett samlande släkte. Vi samlar på oss de mest märkliga tingen. Samlingar som sedan slängs, ärvs, säljs eller eventuellt ges till museum. I ett avsnitt av Fråga Anders och Måns så intervjuade de en kille som samlade på de här plastmanickerna som man kan köpa med godis till. Om de har ett specifikt namn vet jag inte, men det finns oftast ett huvud längst upp och så skjuter man upp godisbiten på något sätt. Snubben hade hur många som helst från hela världen!

Man kan ju fråga sig varför man samlar på sig saker. Är det för att man tycker det är kul och har det som hobby? Har man svårt att göra sig av med saker? Har det man samlar på ett ekonomiskt, kulturellt eller personligt värde? Kan man se vår historia genom dessa samlingar? Säger samlingarna något om ägaren eller samhället?

Min första samling bestod av "äggastenar". Det var runda stenar som man kunde hitta på stranden eller i åkrarna runt huset. Totalt hade jag kanske runt trettio och de låg i två högar nära trappan till barndomshuset. Att jag gillade att leta efter potatis-liknande stenar har nog ingen förstått, inte minst jag själv. De såg väl fina ut eller så.

Andra saker jag försökt samla på är: kapsyler (efter 20 gav jag nog upp), kulor, frimärken (jag tror inte denna samling var ursprungligen min idé om jag ska vara riktigt ärlig), NHL-bilder (här låg jag i lä jämtemot alla andra på skolan av den anledningen att jag aldrig köpte några paket), bilder på pop-band, suddigummi, biljetter... De flesta samlingarna var små. Men de var svåra att göra sig av med senare för de symboliserade ändå något (antagligen min barndom). Saker har med åren slängts vid flyttningar, givits till loppisar eller bekanta. Vissa samlingar har blivit starkt reducerade, så som biljetterna, men jag kunde bara inte slänga de första flygbiljetterna!

Idag finns min frimärkssamling kvar. Av den anledning att jag naivt tror att den om trettio år kommer ha växt i värde och därför kommer att kunna säljas och betala av min studieskuld. Och så har jag en stor skolåda fylld med vykort. Korten kan vara skickade till mig eller någon familjemedlem, gratiskort (dvs reklam), köpta på grund av ett fint motiv eller inhandlade på resor somsouvenir. Då många är oskrivna kan jag behålla denna samling genom att argumentera att jag kan använda dessa i framtiden!Något som jag antagligen kommer ha svårt för att göra, den lådan har hängt med i säkert tio år vid det här laget... En annan skum sak som jag har kvar är en bunte teaterbiljetter från stadens huvudteatrar, dessa kommer jag aldrig ha någon nytta av i hela mitt liv har jag en känsla av. Och kanske den mest idiotiska saken jag [ofrivilligt] samlar på: skrivböcker. Genom åren har jag köpt och fått ett flertal väldigt fina skrivböcker som jag tänkt använda till något speciellt, exempelvis skriva världens bästa berättelse i. Majoriteten står med tomma blad än i dag!

Vad samlar ni på? Och varför samlar ni?

Kommentarer

Anonym sa…
jag har samlat på biobiljetter (men slutade när jag upptäckte att texten bleknade bort efter hand), klistermärken (oklart varför) och camel-prylar (tändare, pins, osv) och bamsetidningar. det är bara bamsetidningarna jag sparat, de utgör en omistlig del av min barndom. jag har samlat på elefanter de senaste åren (trä, porslin, tyg, bärnsten, på kakel, på kuddfodral osv.) nu har jag slutat skaffa egna, men får alltid en eller två i present varje år. jag sparar också alla vykort och brev jag får. dels för att det är kul att ha, dels för att om någon lagt ner tid på att skriva till mig vill jag, av respekt, spara det. men vad innebär det egentligen att samla på något? jag har alla kents skivor, betyder det att jag samlar på dem, eller bara för jag vill lyssna på dem? kanske säger man att man samlar på något när man inte använder det man samlar på, annat än för samlingens egen skull.
Anonym sa…
oj, du har lagt in mig som länk. tack!
Matilda sa…
Fredrik >> Det ligger något i vad du säger. Jag har ett 30-tal smörpaket liggandes i ett skåp/i frysen som är tänkt att lägga rester efter middagar i. Men jag säger inte att jag samlar på dessa. En samling är lite heligt, något man ytterst gärna vill använda (dvs mina vykort och skrivböcker), det tar emot. De ska liksom sparas och kanske kanske användas till något riktigt speciellt. Jag tror definitivt att du är inne på rätt spår!!

ps. Det där med elefanterna känns igen. Utomstående som bidrar till "samlingen". Men vem är det då EGENTLIGEN som samlar kan man fråga sig.
Anonym sa…
Oj, när man ska försöka dra sig till minnes allt man samlat på genom åren. (Nu lät det som om jag vore 100 år, men jag försäkrar att jag inte ens fyllt 22)

Servetter, klippdockor, vykort, kapsyler, hockeykort, pogs unt so waiter.Nu samlas det bara på konsertbiljetter.

Btw, Pez-figur kallar i alla fall jag det. Den där godisgrejen med huvud alltså.
Anonym sa…
Jag säger osså pez-figur. De har u iaf pez godiasr i sig.. :P
Matilda sa…
Pez? Okej, noterat! Tackar! :D