Middag à la 1911: Kålrotslåda

Ibland blir det knepigt att tolka de äldre recepten när det saknas så väl tillagningsinstruktioner och bilder. Och när ingredienserna är svåridentifierbara.

Kålrotslåda II

Kålrotslåda.
1 liter rotmos (jag gjorde på enbart kålrot)
2 spanska lökar (jag använde rester av en lök)
1 ägg
2 kkp (3 dl) mjölk
3 msk rivebröd (ströbröd) eller 1 msk mjölk (jag använde ströbröd
1 msk smör
1 tsk salt


Skiva löken och varva den med rotmoset i en ugnsform. Lägg på lite smör och salt mellan varje varv. Blanda en smet av ägg, mjölk och ströbröd/mjöl, häll över moskakan. Därefter upphör instruktionerna. Det framgår endast att den ätes som ensamrätt. 200-225° är nog rimligt, tills den får lite färg, ca 40-45 minuter.
Omdöme och utvecklingspotential: Den här gången var det inte mycket som gick rätt. Jag hade nog mindre rotmos än vad receptet åberopade. Att identifiera spansk lök verkar lite för svårt, så det fick bli vanlig lök. Instruktionerna förespråkade en "låg form", men den jag använde var nog alldeles för liten. "Lådan" behöver mer smak, enligt mig. Kanske lite peppar, cayennepeppar, kanel, ingefära... Löken skulle jag nog föredra att steka lite först.

Och framförallt så behöver den något tillbehör. Sallad, bönbiffar, kåldolmar... (En kollega som fick smaka en bit ur lunchlådan sa att det påminde om finsk kålrotslåda och att det säkerligen passar bra med kött.) För som ensamrätt står den inte sig, i mitt tycke. Och det kan i och för sig säga något om samtiden och att vi är vana att ha flera komponenter i vår måltid. En mjuk kålrotslåda upplever jag mer som en sidorätt idag. Men för hundra år sedan var det säkerligen en fullgod middag för den med begränsade medel.

Receptet är hämtat från Hemmets kokbok: Praktisk ekonomisk hjälpreda för sparsamma hem (1911) av Elin Bergquist och Jenny Bergquist. Läs mer om mitt mathistoriska experiment i det första middags-inlägget. Alla hittills tillagade recept finner du samlade under etiketten Middag à la 1911.

Kommentarer