Historisk mat på moderna fat: Söndagskaka (1942)

Så här i adventstider brukar många baka olika bakverk som upptakt till julen. I år kanske det blir annorlunda för hushåll med dyra elräkningar. Men det är ju inte bara el som vi fått spara på i historien.

Jag har tidigare anmärkt på svårigheterna att tillaga äldre mat när det gäller ugn då både värme och tid är svåruppskattade. Men nu har jag fått tag i en kokbok från mitt under andra världskriget som riktar sig till de med elektrisk spis. I och med dess publiceringsår ger det även lite insyn i hur svenska hushåll påverkades av kriget i närregionen och hur de behövde anpassa sina matvanor, på sätt och vis inte helt olikt dagens situation.

Söndagskaka (4 personer)

Söndagskaka med sylt.

2 ägg
3/4 dl socker
3 dl rårivna morötter
5 malda bittermandlar (jag mortlade mandlarna)
1 dl finstötta skorpor (det borde gå lika bra med ströbröd)
4 dl mjölk

Riv morötterna (fint). Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Rör ner morötterna, mandel, skorpbrödet och mjölk i smeten. Häll smeten i "en låg, vid form". Grädda "tills kakan känns fast och fått vacker färg" i 225-250°, cirka 40 minuter.

Dags att grädda söndagskakan.
 Receptet förordar att kakan ska serveras med sylt.
Färdiggräddat.
Omdöme och förbättringspotential: Jag serverade den med hallon- och vinbärssylt (ett recept som många har uppskattat). Som en "äggig ostkaka" beskrev sambon den. Bittermandeln håller sig på en lagom nivå och morötterna smakas inte. Men allt som allt var den god.

Nu gjorde jag halvt recept och hade svårt att bedöma hur stor form som behövdes. Den blev lite knaprig i kanterna (glöm inte att smörja formen även om det inte står så i originalrecpetet) och något lös inuti.  Kanske kan man tänka sig att göra den lite tjockare men vara aktsam med temperaturen så att den inte bränns på ytan.

Reflektioner: Det märks att det här sannolikt är ett recepthäfte riktat till stadshusmödrar då det riktar sig till dem med elektrisk spis. Kakan i sig kanske inte känns så lyxig och speciell med dagens mått, men med tanke på att det pågick ett stort krig samtidig som detta recepthäfte skrevs så var det här kanske för en del hushåll ett sätt att göra söndagen lite mer speciell.

* * *

Receptet är hämtat från Bra mat i svår tid utgiven av Fera, Föreningen för elektricitetens rationella användning efter samråd med Aktiv Hushållning, Statens Informationsstyrelse.

I inledningen går det att läsa: "Matlagningen har under nu rådande förhållanden undergått en genomgripande förändring på grund av den minskade tillgången på flera viktiga födoämnen, såsom matfett, ägg, vetemjöl, kött och fläsk. Detta måste givetvis inverka såväl på matens näringsvärde som på dess smaklighet.
    Denna receptsamling vill ge några exempel på rätter, tillagade med ringa förbrukning av ransonerade livsmedel, men som i alla fall fylla rimliga anspråk ifråga om smak och näring. Recepten äro sammansatta och utprovade efter de förhållanden som för närvarande råda och kunna givetvis behöva ändras om ransoneringarna skärpas – exempelvis genom ändringar i mjölets sammansättning."

Det finns ingen angiven författare men en Dr Edith Klarin har skrivit en inledande text under rubriken "Allmänna synpunkter på matlagningen under ransoneringstider". Klarin utbildade sig först till skolkökslärarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi men vidareutbildade sig i USA och doktorerade i näringsfysologi vid Wisconsin University, Madison. Hon återvände till Sverige och arbetade bland annat med utredningar och folkbildning samt skrev böcker (Källa: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.)

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.

Kommentarer