Kungörelse: min blogg är INTE död
Sitter och lyssnar på Kvällspasset i P3. Idag handlar det om bloggen och dess död. Om den är död och varför den i så fall dött. Det har förts en hel del intressanta resonemang, men jag tänker inte referera dem här.
Visst känns det igen. Allt fler bloggar slår igen. Blogg-gravgården växer. Samtidigt uppstår ännu fler nya, en explostionsartad bloggboom. I början var de som bloggade få och annorlunda. Idag gör alla det, man är en i mängden bara, ingen särskild i bloggvärlden. Att lägga av med bloggandet innan kulmen nåtts är ju i och för sig rätt smart, det väcker uppmärksamhet. Det blir lite Marilyn Monroe och James Dean över det hela. Att "dö" med flaggan i topp, eller något.
Är bloggen död?
Är min blogg döende?
Nej, vill jag åtminstone svara på första frågan. Bloggen har blivit ett nytt sorts kommunikationsforum som kommer leva kvar ett bra tag och förändras åtskilliga gånger. Men det blir nog allt svårare att skapa en "unik" blogg som når ut till den breda massan då man redan blivit mätt på hemliga pappor, glamourprinsessor, konsumbloggare, tingsnotarier och tjuvlyssnare. 100 av var sort är mycket mer än vad man mäktar med.
På fråga två vill jag också svara nej. Den är ju bara barnet fortfarande. Men jag är inte främmande för en omstrukturering så småningom. En vacker dag kommer så väl jag som ni läser tröttnat på vardagsmysterier (eller i-landsproblem, vilket bloggen snarare handlar om) i den här formen. Men jag tar den dagen när den kommer.
I och med kvällens debatt tar jag tillfället i akt och gör det här offentliga tillkännagivande: Den här bloggen är i alla fall i allra högsta grad levande! Så har vi klargjort det.
---
För de läsare som minns diskussionen om sillburkarna så kan jag nu tillägga att även IKEAs sillburkar dragits in av samma anledning. Äkta svensk sill är tydligen farlig... Och återigen skräms jag av faktumet att vi luras dagligen av etiketterna. Om inte ens IKEA producerar sina egna varor kan man ju undra om det är ett och samma företag som i skuggan har monopol på den svenska matdistributionen.
Visst känns det igen. Allt fler bloggar slår igen. Blogg-gravgården växer. Samtidigt uppstår ännu fler nya, en explostionsartad bloggboom. I början var de som bloggade få och annorlunda. Idag gör alla det, man är en i mängden bara, ingen särskild i bloggvärlden. Att lägga av med bloggandet innan kulmen nåtts är ju i och för sig rätt smart, det väcker uppmärksamhet. Det blir lite Marilyn Monroe och James Dean över det hela. Att "dö" med flaggan i topp, eller något.
Är bloggen död?
Är min blogg döende?
Nej, vill jag åtminstone svara på första frågan. Bloggen har blivit ett nytt sorts kommunikationsforum som kommer leva kvar ett bra tag och förändras åtskilliga gånger. Men det blir nog allt svårare att skapa en "unik" blogg som når ut till den breda massan då man redan blivit mätt på hemliga pappor, glamourprinsessor, konsumbloggare, tingsnotarier och tjuvlyssnare. 100 av var sort är mycket mer än vad man mäktar med.
På fråga två vill jag också svara nej. Den är ju bara barnet fortfarande. Men jag är inte främmande för en omstrukturering så småningom. En vacker dag kommer så väl jag som ni läser tröttnat på vardagsmysterier (eller i-landsproblem, vilket bloggen snarare handlar om) i den här formen. Men jag tar den dagen när den kommer.
I och med kvällens debatt tar jag tillfället i akt och gör det här offentliga tillkännagivande: Den här bloggen är i alla fall i allra högsta grad levande! Så har vi klargjort det.
---
För de läsare som minns diskussionen om sillburkarna så kan jag nu tillägga att även IKEAs sillburkar dragits in av samma anledning. Äkta svensk sill är tydligen farlig... Och återigen skräms jag av faktumet att vi luras dagligen av etiketterna. Om inte ens IKEA producerar sina egna varor kan man ju undra om det är ett och samma företag som i skuggan har monopol på den svenska matdistributionen.
Kommentarer
Tycker bloggandet har fått ett dåligt rykte nowdays, men helt oförtjänt. Det är BRA att blogga, att människor skriver. Det skrivs alldeles för lite. Vare sig det handlar om vilken sorts knäckebröd man köper eller om något djupt filosofiskt resonemang. Skriv gott folk, skriv!
Inte är bloggen död, den har nyss börjat. I vart fall för mig.
Har du bestämt dig än angående diskussionen på Riggs blogg?
Jag röstar för skumt och udda, det lät bra...hmmmm :-)
Men det är snart min...jaja jag vet att jag sagt det för ett bra tag sedan...men snart så! :D
Stella polaris >> jag skriver på! :p Njäe, jag har inte bestämt mig riktigt än, får nog ge det en andra hmmm-omgång ;)
Cax >> Hmpf, ska du bara ta livet av den helt så där? Förstår inte varför, men du har väl dina skäl.
Anne >> exakt, skönt att höra att andra tycker lika en själv!
Anncharlott >> Ja, varför låta kändisarna styra blogglivet OCKSÅ? Som du säger, bloggen är ett ypperligt tillfälle att komma i kontakt med nya människor och nya tankar.
Tack för alla tankar och åsikter =) Ha en trevlig kväll!
Jo, jag håller med - det finns så många olika bloggande som mer eller mindre liknar varandra och det kan ju finnas många många bloggar "där ute" som man borde läsa men som man aldrig hittar just för att de inte hamnat på topplistor (för att de då t.ex. inte handlar om MODE som det tydligen MÅSTE vara). Oj, det blev en lång mening...
Nå iallafall....din blogg är inte död och jag kan absolut inte i den närmaste framtiden se att jag skulle tröttna på dina mysterier! Tanken är faktiskt smått skrattretande! DIN blogg är unik OCH underbar! :)