Middag à la 1911: Blåbärskakor

Detta är sista avsnittet av "middag à la 1911", nästa år väntar en ny utmaning. Jag hade tänkt avsluta med lite av en grand finale. Men, det här är trots allt en "praktisk ekonomisk hjälpreda för sparsamma hem" och det fanns inga recept som tycktes särskilt avsedda för jul- eller nyårsfirande i kokboken. Istället gav jag mig på ett bakrecept. Det blev, får jag säga, kanske lite av ett praktfiasko. Men det var en kul utmaning ändå! För den som vill ha sig lite historisk mat kan jag tipsa om den digitaliserade 108 sätt att tillaga julmat i dyrtid av Elise Adelsköld från 1918. Jag fick inte igenom att göra en julmeny i år på detta tema, men har stora förhoppningar inför nästa år!

Blåbärskakor

Blåbärskaka, eller med ett kanske mer passande namn: grovt blåbärsbröd.

Råg- eller grahamsdeg
Blåbär
Socker

Det här är kanske inte den mest tacksama ingredienslistan till ett recept, i synnerhet inte när det gäller deg. Jag utgick från receptet som föregick blåbärskakorna, nämligen rågbrödskakor. Ingredienserna till detta bröd var sammanmalet rågmjöl (på Matkult.se framgår det att detta är mjöl där man inte siktat bort kliet), vatten, salt och jäst. Instruktionerna var något knapphändiga och jag fick inte riktigt till jäsningen, så mitt råd här är att utgå från ett degrecept på grahamsmjöl eller rågmjöl som du testat tidigare.

Dela degen i mindre delar. Kavla ut till 1 cm runda kakor. Vik upp kanterna på hälften av dem och häll på ca 1,5-3 dl blåbär. Strö över lite socker på bären. Lägg sedan ett ovikt kaka ovanpå som lock (de kan vara  något mindre än de första). Knip i hop degen så de håller ihop tätt. Receptet anger att de ska grädda långsamt i ugnen. Eftersom det är en väldigt otacksam anvisning för bröd utgick jag från andra recept på rågkakor och testade varmluftsugn på 200° i ca en kvart.

Blåbärskakor med och utan lock.

Det framgår inte hur man ska äta dessa kakor. Däremot står det avslutningsvis "I dylikt bröd fås alla näringsämnen; utmärkt för barn."

Efter dryga kvarten i ugn hade brödet fått en skorpa.

Omdöme och förbättringspotential: Namnet till trots så är det här verkligen ingen söt kaka. Visst, det går att ösa på mycket mer socker än vad jag gjorde, men ska det bli efterrätt så föreslår jag en helt annan slags deg. Eftersom jag bakade på grovt rågmjöl så blev den väldigt matig och seg, men blåbären tillför en trevlig sötma. Som ni ser på bilden ovan så rann det ut en hel del bärsaft. Detta kanske hade kunnat undvikas med lite potatismjöl?

Jag hade ursprungligen en vision om att dessa "kakor" skulle kunna vara som en slags bärpaj som kunde ätas med vaniljglass, vilket förvisso inte kan uteslutas. Kanske hade de med fördel kunna göras i muffinsformar (storlek större). Jag inser att det kan ha gått lite fel i degbakningen, i synnerhet eftersom det inte verkade jäsa (jag använde torrjäst) och det var oklart hur länge och i vilken fas bröden skulle jäsa. Så ja, jag är kanske lite besviken. Det var inte oaptitligt, jag vill betona att det helt klart finns potential. Slutligen kan jag inte låta bli att undra ifall kokboksförfattarna verkligen har provtestat sina recept. Instruktionerna är ofta knapphändiga och det finns sällan en indikation om hur slutresultatet ska bli.

Receptet är hämtat från Hemmets kokbok: Praktisk ekonomisk hjälpreda för sparsamma hem (1911) av Elin Bergquist och Jenny Bergquist. Läs mer om mitt mathistoriska experiment i det första middags-inlägget. Alla hittills tillagade recept finner du samlade under etiketten Middag à la 1911.