Historisk mat på moderna fat: Fylld ananas (1939)

Så här i Corona-tider är det knappast kalastider. Men ibland måste man få ha lite hemma-kalas för att liva upp vardagen förutsägbar. Denna dag plockar vi alltså fram en kalaskokbok och anrättar den första rätten under avdelningen efterrätter. Då det innehåller alkohol är det ett recept för vuxna, men det går förstås att göra alkoholfri version (ett annat recept på fylld melon smaksätter frukten enbart med socker och citron).

Fylld ananas (6-8 personer)

Fylld ananas.

1 stor ananas
2 fina päron
2 fina äpplen
1 banan
200 gram druvor
1-2 dl socker
Saften av 1/3 citron
1 dl sherry eller madeira (jag använde madeira)

 Vid behov ansa ananasen undertill så att den kan stå rakt och stadigt. Skär sedan av toppen av ananasen så att du får ett lock, spara locket. Gröp ut ananasen (men se till att skalet håller sig helt!) och skär innandömet i fina bitar. Skala och kärna ur äpplen och päron, skär dem sedan i tärningar eller i bitar efter behag. Skala bananen och skiva frukten. Dela druvorna och kärna ur dem vid behov. Lägg all frukt i en skål och häll över socker, citronsaft och vin. Blanda försiktigt så att frukten inte mosas. Smaka av. Fyll sedan ananasen med fruktsalladen och sätt på locket (det blir fruktsallad över om du inte lyckats få tag i en enormt stor frukt).

Serveringsförslaget innebär att ställa den fyllda ananasen på ett silverfat "och garneras med några vackra, gröna blad och ett par druvklasar". Samt att servera anrättningen "iskyld med små mandelkakor. Vår version blev att ställa in ananas med fyllning i frysen en stund, därefter placera på ett mässingsfärgat fat och servera med mandelmusslor och glass.

"Snabbinfrysning" på modernt sätt...
Omdöme och förbättringspotential: Det här är nog den sötaste fruktsallad jag någonsin ätit, men ändå god. Vi provsmakade madeiran innan efterrätten och det var inte riktigt min grej, så jag var lite orolig att den skulle dominera smakmässigt likt rom (som jag absolut inte gillar). Men här fick den mer en mild kryddig effekt och alkoholen märktes inte ens. Spontant tänker jag att madeiran skulle kunna bytas ut mot Pimm's no 1 (en brittisk kryddig ginbaserad dryck) eller någon alkoholfri smakrik dryck. Att servera i ananasen ger lite extra glans. Frukter och tillbehör kan förstås alterneras utifrån de egna smakpreferenserna.

När man icke hava silverfat, tages ett mässingsfat.
 Reflektion: Fruktsallad, eller framförallt frukten i sig, känns kanske idag lite vardagligt. Flera av frukterna i dagens recept är ju inte superbilliga, de kommer trots allt längre bort ifrån. Jag måste medge att jag blev väldigt förvånad att finna så många exotiska frukter i en kokbok riktat till lanthusmodern på 1930-talet. Kanske har jag haft en lite för naiv syn på tillgången på färska importvaror i handelsbodar och kooperationsföreningar åren före det andra världskriget. Men jag vågar mig nog på att gissa att de inte var de  billigaste frukterna. Därför är det kanske inte konstigt att det är en kalas-rätt. Att servera frukten i ananasen (eller i en melon som efterföljande recept föreslår) torde nog ha gjort intryck på gästerna på 30-talet. (Apropå ananas så var det på 1600-talet i England en statussymbol, vilket jag tidigare bloggat om.)

Bonustips: Sambon engagerade en stor del av de anställda på Systembolagets i jakten på vad som skulle vara bäst till rätten: sherry eller madeira. De rekommenderade något i lägre prisklasserna eftersom den inte skulle intas som dryck. Mest ivriga var de i att rekommendera lämplig dryck till. Deras förslag var alkoholfri mousserande fransk äppelmust (Jus de Pommes Artisanal Pétillant Biologique, som är supergod och även finns med päron) för att inte låta alkoholsmaken ta över.

***

Receptet är hämtat ur Kajsas kalasmat: Kokbok för lanthushåll av Karin Fransén och Astrid Knudsen (1939, 3:e upplagan). Första upplagan utgavs 1937. Kokboken är, likt sin föregångare, Kajsas kokbok: Kokbok för lanthushåll, utgiven av Lantbrukssällskapets tidskrifts A.-B. Boken innehåller färgfotografier av avancerade uppläggningar.

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.

Kommentarer