Historisk mat på moderna fat: Smörgåspepparkaka (1937)

Dagens recept är kanske inte heller helt okänt, men nog inte något de flesta bakar till vardags. Det tillhör kanske inte heller till vanligheterna att det man bakar ska gotta till sig i åtta dagar innan man får äta den...

Smörgåspepparkaka

Smörgåspepparkaka.

2 dl sirap
1 dl kokande vatten
1 struken tsk bikarbonat
50 gram smör
2 1/2 dl vetemjöl
3 dl rågmjöl
1/2 tsk ingefära
1/4 tsk nejlikor (malen)
1/4 tsk kanel
1 msk kakao
evt. russin
evt. sötmandlar för dekoration

2 msk av vattnet används för att lösa upp bikarbonaten, t.ex. i ett litet glas. I en kastrull (inte för liten) värmes sirapen med kryddorna (kakao tycks räknas som krydda). Tillsätt vatten och smör. Rör ner bikarbonaten. Rör därefter ner mjölet. Smörj en lagom stor ugnspanna, receptet säger liten men det är lite osäkert hur stor en liten panna är. Kakan gräddas i drygt en halvtimme. Jag hade kakan i ugnen på ca 175-200° men skulle nog rekommendera lite kortare tid för att undvika att den bränns vid i kanterna. Kakan ska vara ganska tunn, ungefär 1,5 cm tjock.

Nu kommer det knepiga i hur receptet ska tolkas. Så här står det: "Kakan skall sedan förvaras i 8 dagar innan den är riktigt god. Skäres i fyrkantiga bitar, som klyvas och serveras med smör. Tillsätter man 1 hg russin samt garnerar kakan ovanpå med skållade ituskurna sötmandlar, ökar kakans både smak och utseende."

Smeten i pannan.

För mig var det initialt oklart ifall kakan ska stå i sin form i åtta dagar innan den skäres upp. Eller, likt andra pepparkakor, skäres upp och förvaras i plåtburk. I mer moderna recept så finns det alla möjliga versioner, många gör ju som ett litet bröd och skär upp skivor. De flesta verkar äta dem ganska omgående. Det blir lite som ett bröd så jag skulle nog inte rekommendera att skära upp dem eftersom de skulle bli lite torra.

Färdiggräddad smörgåskaka. Skäres därefter i fyrkanter som delas på hälften.

Omdöme och förbättringspotential: Jag föreställde mig att smörgåspepparkakan skulle påminna om skånska pepparkakor som just ätes som smörgås. Smakmässigt passar de in i skånepepparkakornas smak, men de här är mycket godare! Sambon tyckte att de var väldigt goda, i synnerhet med mjölk. Kakaon verkar inte riktigt lämna avtryck.

Ska man förändra något så kanske man ska ta siktat rågmjöl istället för det grova som jag använde (råkade dessutom ta någon deciliter grahamsmjöl av misstag, påsarna såg för lika ut...). Jag gjorde fel och råkade blanda i bikarbonaten efter mjölet, men jag kan inte riktigt avgöra vad det fått för konsekvenser mer än att det möjligen inte blev jämnt nedrört i smeten.

Reflektion: Vi åt upp en del av kakan, frös in en del och sparade en tredjedel i en plastpåse i köksskåpet. Efter åtta dagar var kakan möjligen lite torrare, men fortfarande full av smak. Jag vågar dock inte med säkerhet hävda att kakan var smakrikare nu, men absolut god. Hade man delat upp kakan i flera mindre delar och väntat åtta dagar tror jag att de hade varit något mer torra.

***

Receptet är hämtat ur Kajsas kokbok: Kokbok för lanthushåll utarbetad av Karin Fransén och Astrid Knudsen (1937, 12:e upplagan). Kokboken är utgiven av Lantbrukssällskapets tidskrifts A.-B. Boken kostade då 3:50 kr vilket i dagens penningvärde motsvarar ca 112 kr (källa: Edvinsson & Söderberg 2011). Som kuriosa kan det nämnas att första upplagan kom ut 1935 och utkommit i minst 26 upplagor till och med 1988. Karin Maria Oskara Elisabet Fransén var utbildad skolkökslärarinna och publicerade under många år recept i Jordbrukarnas föreningsblad under signaturen Kajsa. Mer om Karin Fransén går att läsa i Svenska män och kvinnor: Biografisk uppslagsbok och i en artikel på LRF.

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.