Flourtanten

Jag har ju varit inne på det där med generationsskillnader tidigare, till exempel om hur skolan förändrats och hur elevens val sett olika ut. Sambon och jag har som nämnt lite olika erfarenheter gällande både tid och geografisk hemvist. Nu har det dykt upp en ny sak som verkligen förbluffar mig, nämligen flourtanten.

För mig är flourtanten (fanns det flourgubbar?) nästintill en mystisk varelse, lite som tandfen och påskharen. Jag vet ju att det fanns de som arbetade som flourtanter, men tänkte att det var jättelänge sedan (jag glömmer att jag själv är äldre än vad jag tror jag är). När sambon då säger att han minns att flourtanten kom till skolan ganska regelbundet och det var ett naturligt inslag i undervisningen att plötsligt göra ett flour-skölj, ja det är något jag har otroligt svårt att leva mig in i. Samtalsämnet kom upp för att vi försökte komma ihåg vad vi gjorde i förskolan (det som idag kallas förskoleklass, apropå att vara gammal). Ett minne jag hade var att vi skulle göra ett besök hos tandläkaren och jag ville absolut inte få banankräm på tänderna.

När jag nu läser på lite om "flourtanten" (och "flourmannen") så inser jag att på vissa håll i landet förekom det från 1960-talet till början av 1990-talet, vilket var betydligt längre än jag föreställt mig. Döm om min förvåning när jag dessutom inser att flourtanten sedan ett antal år tillbaka gjort en återkomst och dessutom har en egen dag den 1:a september. Tanken bakom är att genom uppsökande verksamhet möjliggöra bra och jämlik tandhälsa för barn.

Helt plötsligt känner jag att jag gått miste om en kulturinstitution! Jag blir nästintill avundsjuk för att jag inte fått ta del av detta folkhälsofrämjande fenomen och fått skölja munnen med vad jag förmodar en icke-angenäm vätska. De flesta som känner mig vet att jag ogillar tandkräm och i synnerhet att tvingas byta tandkräm. Ni förstår vad stort jag tycker det här är. Jag tror faktiskt jag utnämner flourtanten till en svensk institution och tillskriver henne samma kulturella värde som bland annat Radiotjänst, limpsmörgåsen och Hälsans stig.

Vad har du för minnen och erfarenheter av flourtanter och flourmän?