Historisk mat på moderna fat: Tunnrån (1946)

Rullrån är en ny bekantskap för mig, jag har endast tillagat det två gånger. Jag håller fortfarande på mig att lära känna rånjärnet. Efter ha bränt in det med olja fungerar järnet mycket bättre. Jag har också fått lära mig att det är viktigt att värma järnet ordentligt innan det är dags att grädda rånen. Du behöver alltså ett särskilt rånjärn för att kunna tillaga dessa kakor. Kanske blir det några rullrån inför julen?

 Tunnrån (ca 20-25 stycken)

Tunnrån (eller ja, några blev ju "tjockrån") - också kallat rullrån.

3,5 dl vetemjöl (175 gram)
6 msk vatten
3 dl tjock grädde, helst sur (jag använde vispgrädde)
6 msk socker (90 gram)
20 gram smör (till järnet)

Mjölet ska vispas till en jämn smet med vattnet och lite av grädden (jag tyckte dock att det snarare blev en deg).

Det var lite svårt att "vispa" ihop till en smet.

Vispa resten av grädden med sockret så att det blir hårt skum. Rör ner den vispade grädden i smeten.

Smet plus grädde.
Hetta upp rånjärnet och smörj med smör. Häll på cirka en matsked med smet, stäng järnet försiktigt. Grädda på båda sidor, dvs vänd järnet halvvägs. Innan du öppnar järnet putsa bort smet med en kniv som kommit utanför järnet. Det kanske tar ca 1-2 minuter för att grädda ett rån beroende på hur varmt rånet är. Mitt råd är att ha massa hushållspapper eller en tygtrasa (t.ex. trasor av söndrigt lakan eller t-shirt) eftersom det blir lätt fett från smörjningen.

Här blev det på tok för mycket smet på järnet.

Smet som smiter utanför järnet behövs putsas bort.

Rånen ska rullas ihop ganska snabbt, antingen runt en gaffel eller med hjälp av en "rångaffel" i trä. Receptet skriver också att rånen kan formas till strutar ifall man önskar att fylla med kräm till efterrätt.

Omdöme och förbättringspotential: Tunnrånen (även om vissa blev lite tjockare) blev mycket goda. Som lyxiga tunna våfflor.

Smeten blev väldigt tjock, nästan degig vilket nog beror på att det är relativt lite vätska i. De första blev lite tjocka och jag hade lite svårt att få till värmen och knäcken med rullningen. Men, efter ett tag så hade jag fått till snitsen. Jag skulle rekommendera (oavsett vilket recept du gör, förutsatt att du fått lite kläm på det här med att göra rullrån) att göra större satser när du ändå håller på. I och med att det är mycket grädde i detta receptet så kan det ju bli lite dyrt att tillaga, men det finns ju andra recept att välja på.

* * *

Receptet är hämtat ur Kokbok: Recept samlade och utarbetade vid Statens skolköksseminarium till ledning för skolans elever av Ingeborg Walin, Ingeborg Schager och Ebba Virgin (elfte omarbetade upplagan, 1946). Boken är utgiven av Norstedt. Priset var 3,75 kronor vilket i dagens penningvärde ca 85 kronor (Källa: Edvinsson & Söderberg 2011). Första upplagan utkom 1896. Andra upplagan gavs ut 1898 och finns digitaliserad via Alvin.

Statens skolköksseminarium (grundat som Högre lärarinneseminariet) var en hushållsskola med anor från slutet av 1800-talet (källa: Riksarkivet). Vid denna upplaga har Ingeborg Walin (1868-1936) gått bort. Tillsammans med Ingeborg Schager (1872-1947) klev Ebba Virgin (1901-1995) in som medarbetare. Både Ingeborg Walin och Ingeborg Schager tycks ha varit med på Högre Lärarinneseminariet från början och har varit viktiga personer inom verksamheten och för hushållsutbildning i stort. Läs mer om Ingeborg Schager och Ingeborg Walin på Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Även Ebba Virgin var hushållslärare, därefter anställd och sedermera byrådirektör på Skolöverstyrelsen. Hon var bland annat initiativtagare till att även pojkar skulle få huslig utbildning (källa: DN).

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.

Kommentarer

Eva Maria sa…
Rullrån är så underbart gott! Min farmor gjorde alltid det och jag älskade dem. Jag kunde äta hur många som helst, misstänker att hon fick gömma dem så att de inte skulle ta slut direkt. Men det verkar vara lite tålamodsprövande att göra dem... jag har aldrig provat. Kanske om jag hittar ett sådant järn på loppis skulle jag kunna prova.
Önskar dig en God Jul! Kramar Eva Maria <3
Matilda sa…
Eva Maria >> De slinker onekligen ner snabbt! Ja tålamod är nog viktigt, men jag tror också att man får in snitsen efter ett tag och blir expert (hoppas jag !!). God jul till dig med! :)