Om lekhjälmar

Lekhjälm till salu.
I mataffären hade de en "kampanj" på så kallade lekhjälmar. För mig såg det ut som en vanlig hjälm som används vid t.ex. skateboard-åkning så jag blev lite fundersam över skillnaden mellan en lekhjälm och en hjälm för sport och transport. Att den heter lekhjälm får mig att tro att den inte bör användas som cykelhjälm.

För många år sedan bloggade jag över hur konstigt jag tyckte det var att några barn på gården hade cykelhjälm på sig när de lekte. Jag förstod det inte riktigt även om jag fick lära mig att i de norra delarna är det vanligare att låta ungarna ha på sig hjälm på grund av hårda isfläckar.

Det var innan det uppdagades en förträngd och mörk hemlighet i min familj. En väninna till mamma påstod att jag som barn hade fått ha hjälm inomhus. Inomhus! Anledningen skulle vara min beryktade klumpighet. Jag hade otroligt dålig motorik och dålig balans som barn. Tydligen kunde jag inte heller bedöma höjdavstånd utan trodde man kunde gå rakt ut i en trappa. Dessutom hade jag en förmåga att trilla rakt in i hårda element. Ingen rast och ro för mina föräldrar alltså. Men det där med en hjälm inomhus, näe, det hade jag inte, enligt mamma.

Men så skulle vi gallra bland gamla foto-negativ och döm om vår förvåning när den här bilden dök upp:

Inscannat negativ på Matilda med någon form av mjuk hjälm.
Hjälm hade jag visst. En mjuk sådan. Och inomhus. Men detta lär ha varit så traumatiskt att alla framkallade bilder tycks ha förstörts (hittade dock originalen bland farmors foton) och minnet raderats.

Kontentan är väl att jag inte ska kasta sten i glashus. 

Men jag undrar nog fortfarande om skillnaden mellan lekhjälm och annan hjälm.

Kommentarer

Jag fattar inte heller den skillnaden. Känns inte som att det är någon. Eller så är en lekhjälm en hjälm som är tillräckligt bra när man går in i saker men inte när man susar iväg i full fart på en cykel.
Ajli sa…
Lekhjälmar har barnen på förskolan vid mitt jobb, hockeyhjälmar. Jag vet inte om det är någon ny regel eller om det är för säkerhetsskull... å andra sidan kanske det är en billig livförsäkring, jag minns däremot inte så mycket problem med hjärnskakningar och sånt när jag var liten... aja.
Matilda sa…
Hanna >> Hm, kanske något med någon säkerhetsklassning. Mycket mystiskt.

Ajli >> Kan tänka mig att på förskolor är det tacksamt ifall man har många livliga barn som lätt trillar och slår sig. Men det skulle vara intressant ifall det finns någon statistik på huruvida barn skadar sig mer idag eller om vuxenvärlden blivit mer oroliga...
Linda sa…
Haha, där ser man hur det kan vara. Klassar du dig som klumpig fortfarande eller har det blivit bättre?

Jag tycker helt ärligt att lekhjälmar låter lite överdrivet och ängsligt. Men om barnet har svårt med balansen och slår sig illa ofta kanske det är bra. Med på lekplatser kan det ju vara livsfarligt. Är det inte olagligt att ha det? Jag kommer ihåg en olycka som hände för säkert över 20 år sedan på en lekplats i Sverige. Ett barn med hjälm lekte i en klätterställning och fastnade med huvudet, pga mycket större med hjälm, och ströps. Efter det blev det nog en ändring att hjälmar ska ha snabböppning om det slits i den. Där jag bor i Bayern är det olagligt att ha hjälm på kindergarten.
Matilda sa…
Linda >> Jag är helt klart något mindre klumpig idag, men låååångt ifrån smidig.
Intressant vilken skillnad mellan Sverige och Tyskland/Bayern!
Jenny sa…
Först och främst: jättesött foto på dig, haha! (^_^) Sedan till de s.k lekhjälmarna: kan tänka mig att det förhåller sig så som någon skrev här ovan, d.v.s att de duger för lite tuffare lek men inte för en cykelolycka där man kanske far rätt in i en bil... Men jag kan tycka att det känns lite överdrivet med hjälm för lek (såvida man nu inte har ett barn som faktiskt har kraftigt nedsatt motorik). Överlag tycker jag att dagens föräldrar tenderar att vara en smula överförsiktiga. Jag känner föräldrar som inte ens vågar låta sina barn gå ensamma till och från skolan (låg- och mellanstadiebarn)... Och då ligger ändå skolan i fråga på 10 minuters promenadavstånd och inga trafikerade gator eller vägar behöver passeras. "Det kan hända så mycket" säger de. Jösses, jag gick ensam till och från skolan redan i första klass, och från årskurs 3 åkte jag pendeltåg själv till och från skolan... Detsamma kan sägas om flertalet av mina dåtida klasskamrater. Men det där med hjälmarna är faktiskt förbryllande. Har världen blivit så pass mycker farligare sedan 80-talet, då nästan ingen använde cykelhjälm?
Matilda sa…
Jenny >> Ja du, att världen blivit farligare är troligen en sådan idé som funnits med oss i alla tider. Men det kanske också har lite med att göra att vi som små inte var medvetna om vissa risker, eller att idag så cirkulerar information om (potentiella) risker så mycket snabbare. Förvisso stämmer ju påståendet att mycket kan hända på 10 minuters-promenad, men det kan ju finnas sätt att ta sig runt dessa risker. T.ex. att det måste vara minst två barn som går tillsammans. Ska jag vara helt ärlig så tror jag inte att jag hade vågat åka pendelståg själv till skolan - men det kan bero på att jag alltid åkte skolbuss och chauffören hade stenhård koll på alla som skulle åka med eller inte.