Husmoderskunskap: Drycker

Uppslagsordet drycker upplyser oss om att olika slags drycker ända sedan "urminnes tider varit ett tillbehör till måltiden" men att de samtida läkarna ansåg att man bör "vara sparsam med drickandet till maten." Av vilken anledning framgår inte. 

Artikeln är indelad i fyra sektioner som avhandlar vardagens drycker, festmåltider, särskilda tillfällen samt speciella råd.

Låt oss börja med vardagsdryckerna. Här omnämns mjölk, vatten, svagdricka, pilsner, kaffe och te. Intressant nog berättas det att danskarna har ett så kallat "chokladrep", vilket troligen ska motsvara kafferep. Dock konstateras det att svenskarna har kaffe och te på bjudningar, choklad - liksom vatten och saft - hör till barnkalaset.

Till kaffe passar alla slags söta kakor och tårtor särskilt bra, te fodrar dessutom kex, marmelad eller små sandwiches. Vid enklare kvällsbjudningar är te självskrivet, liksom till den s. k. vickningen. (Svenskt husmoderslexikon 1952).

Därefter redogörs för vilka slags viner och andra drycker som passar till diverse maträtter. Överlag känns det mesta igen från dagens dryckeskombinationer, så för att spara på utrymme hoppar vi vidare till vad som passar bra till de särskilda tillfällena. På danstillställningar ska det vara bål serverad i skål innehållande saft, läsk, apelsinskal, jordgubbar och eventuellt vin. På vickningarna passar öl, vatten eller te till kvinnorna medan männen kan få öl. Snaps kan också gå bra.

Vid visiter och eftermiddagsmottagningar bjuder man på madeira, sherry, portvin eller vin av samos- eller malagatyp. Saft och vatten eller olika slag av cobbel är givna sommardrycker både till vardags och till fest; för ungdom lämpliga festdrycker hela året om. (Svenskt husmoderslexikon 1952).

 Slutligen då till de "speciella" råden:

• Billiga viner slås över (dekanteras) i karaff, medan finare märkesvin serveras i originalflaskan.
• Oftast - även vid finare middagar - serveras endast två slags viner: starkvin till soppa och dessert och rött vin till köttet. Vitt vin om det är skaldjur eller fisk.
• Servera alltid vinet från höger om man häller upp i glas, men är glasen redan fyllda på dricka serveras de från vänster. (Varför!?)
  
• Servera ej vin före lunch.
• Likör efter lunch är inte nödvändigt.
• Grogg hör till eftermiddagar och kvällar.
• Vid begravningsmiddagar så är vin godtagbart, men absolut inte grogg eller avec.
• Värdinnan bör ha alkoholfria drycker till nykteristerna, exempelvis fruktjuice eller alkoholfria "festligt pärlande" viner.
  

Förslag på festliga drycker från mitten av 1900-talet går att hitta i kategorin dryck under Historisk mat på moderna fat.

Smaragd - alkoholfri coctail från 1950-talsrecept.

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.